Överenskommelse nådd om nytt EU-direktiv för energieffektivisering

Ministerrådet och Europaparlamentet har nått en uppgörelse om EU-kommissionens förslag till nytt energieffektiviseringsdirektiv, som syftar till att minska energianvändningen med 17 procent fram till 2020. Direktivet kommer påverka fastighetsägare i form av hårdare energibesparingskrav vid användning av befintliga byggnader och vid renoveringar

EU-kommissionen lade fram förslag till direktivet mot bakgrund av att målet att minska energianvändningen med 20 procent fram till 2020 inte kommer kunna nås. Med den överenskommelse som nu nåtts mellan ministerrådet och Europaparlamentet beräknas energianvändningen kunna minska med cirka 17 procent fram till 2020. Direktivet ska behandlas av EU-parlamentet i höst och kan först därefter införlivas i svensk lag.

– Direktivet kommer att påverka fastighetsägarna när det införlivas i svensk lagstiftning, men det återstår att se hur långtgående kraven blir. Det säger Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna, som genom European Property Federations arbete bevakat och påverkat utformningen av direktivet.

Det ursprungliga förslaget med många detaljregleringar har ändrats så att medlemsstaterna själva får bestämma den närmare tillämpningen av direktivet. EU-kommissionen kommer kontinuerligt att följa upp tillämpningen av direktivet och har mandat att återkomma med förslag till ytterligare åtgärder om de tilltagna åtgärderna inte bedöms som tillräckliga för att nå målet.

Energieffektiveringsdirektivet kan komma att beröra fastighetsägarna i flera delar. Enligt direktivet ska medlemsstaterna etablera en långsiktig strategi för renoveringar av såväl bostäder som kommersiella byggnader till 30 april 2014. Leverantörer och distributörer av energi ska uppnå en energibesparing motsvarande 1,5 procent av total såld volym hos slutkund. Medlemsländerna ska främja tillgången på högkvalitativa och kostnadseffektiva energibesiktningar. Små och medelstora företag ska uppmuntras att genomgå dessa, medan stora företag måste genomgå det senast tre år efter direktivet träder i kraft och sedan vart fjärde år. Sverige kan dock besluta om andra åtgärder för att uppnå samma energibesparing.

Individuell mätning av av värme och varmvatten ska installeras när det är tekniskt möjligt, finansiellt rimligt och proportionellt i relation till potentiell energibesparing. Vid nyproduktion och större renoveringar ska det alltid göras. När värme eller varmvatten tillhandahålls via fjärrvärme ska individuella mätare installeras till 1 januari 2017 där det är tekniskt möjligt och kostnadseffektivt. För värme ska flödesmätning användas om det är kostnadseffektivt, annars radiatormätare och om inte heller det är kostnadseffektivt får varje medlemsland överväga andra kostnadseffektiva metoder. Dessutom tillkommer krav specifikation av energianvändningen vid fakturering.