Bostadsrättsanpassa redovisningsreglerna

Fastighetsägarna använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att du fortsätter att använda våra tjänster förutsätter vi att du godkänner detta. Läs mer om cookies

Ok

2017-10-02

Bostadsrättsanpassa redovisningsreglerna

Förslaget om att endast tillåta komponentavskrivning i bostadsrättsföreningar bör inte genomföras. Långsiktiga underhållsplaner ihop med ökad konsumentinformation är tydligare och mer framtidsinriktat både för föreningen som ska sköta underhållet av fastigheten och för den som ska köpa bostad. Det skriver Fastighetsägarna i sitt remissvar på Bostadsrättsutredningens förslag.

Bostadsrättsutredningen föreslår att det som kallas komponentavskrivning ska vara den enda tillåtna redovisningsmetoden i en bostadsrättsförening. Komponentavskrivning betyder att en byggnad delas upp i olika komponenter, så som fönster, fasader, stomme, avloppsledningar och liknande, med en separat avskrivningsplan för varje komponent. Idag skrivs i flertal bostadsrättsföreningar hela byggnaden av med samma belopp varje år under en längre tid, en så kallad linjär avskrivning. 

– Avskrivningssystemet är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Vi tycker inte att behovet av likartade regler överväger behovet av noga anpassade redovisningsregler som är enklare att förstå och tillämpa än de som finns idag, säger Line Zandén, förbundsjurist på Fastighetsägarna.  

I bostadsrättsutredningen lade Fastighetsägarna, HSB, Riksbyggen och Bostadsrätterna samt revisorernas branschorganisation FAR fram ett alternativ till utredningens förslag, som går ut på att bostadsrättsföreningar ska upprätta långsiktiga underhålls- och investeringsplaner och redovisa nyckeltal för att öka kunskapen hos bostadsrättshavare om föreningens ekonomi. Ett förslag som Fastighetsägarna fortsätter att föra fram i sitt remissvar på Bostadsrättsutredningen. 

– Vi tror att långsiktiga underhållsplaner ihop med ökad konsumentinformation är tydligare och mer framtidsinriktat både för föreningen som ska sköta underhållet av fastigheten och för de som står i färd att köpa bostad. Självklart ska bostadsrättsföreningar avsätta tillräckligt med pengar för det långsiktiga underhållet av fastigheten. Men behovet är enklare att överblicka om man kan följa och koncentrera sig på avsättningar enligt underhållsplanen istället för att föreningen utöver avsättningar också måste följa avskrivningsreglerna som dagens regler säger. Därtill blir årsredovisningen mer överblickbar för medlemmar och presumtiva köpare med vårt förslag, säger Line Zandén.

Lättare för styrelsen att agera mot otillåtna ändringar
Utredningen föreslår också att det ska bli lättare för styrelser att agera mot bostadsrättshavare som genomför en otillåten ändring, exempelvis installation av eldstäder eller omdragning av avloppsrör som inte godkänts av styrelsen för bostadsrättsföreningen.

– Utredaren har verkligen lyssnat på branschen i denna del. Fastighetsägarna lämnade redan 2015 in underlag som visade på de stora problem som finns kring olovliga förändringar och förslag på förändrad lagstiftning. Med utredningens förslag, som är i linje med våra, blir det både tydligare vad som är tillståndspliktiga förändringar och därtill upp till bostadsrättshavaren att bevisa att en ändring inte är till skada för föreningen istället för tvärtom. Dessutom kan en förening med de här ändringarna säga upp en medlem som genomfört olovliga ändringar eller återställa på medlemmens bekostnad, säger Line Zandén. 

Utred ett statligt pantregister för bostadsrättsföreningar
Bostadsrättsutredningen har inte haft möjlighet att utreda förutsättningar för ett statligt pantregister för bostadsrättsföreningar. Fastighetsägarna anser att en ny statlig utredning bör tillsättas eftersom det finns stora brister i lagstiftning kring panthantering i bostadsrättsföreningar. 

– Med nuvarande lagstiftning saknar bostadsrättsföreningar möjlighet att skydda sig mot skada. Felaktiga pantnoteringar kan innebära skadeståndsanspråk mot föreningen långt efter att en pantnotering underlåtits eller en felaktig pantnotering gjorts. Styrelser och medlemmar byts ut, och de som bor i föreningen när skadeståndsanspråket läggs fram drabbas även om de inte ens bodde i föreningen när misstaget gjordes.  Det är också ofta svårt för en bostadsrättsförening att få rättsskydd i en eventuell tvist eller kunna utnyttja ansvarsförsäkringar om lång tid gått, säger Line Zandén och fortsätter. 

– Ett enda skadeståndsanspråk om mångmiljonbelopp kan orsaka ett stort hål i en bostadsrättsförenings ekonomi. Med tanken på de stora riskerna för både bostadsrättsföreningar och enskilda medlemmar bör man tillsätta en statlig utredning som undersöker hur ett statligt pantregister kan införas, avslutar Line Zandén.

 

Kommentera

Kommentarer

Kommentera

Kommentera