Den allmänna hyresnivån behöver höjas med mellan 2,5 och 3,5 procent 2018

Fastighetsägarna använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att du fortsätter att använda våra tjänster förutsätter vi att du godkänner detta. Läs mer om cookies

Ok

2017-08-30

Den allmänna hyresnivån behöver höjas med mellan 2,5 och 3,5 procent 2018

Idag presenterar Fastighetsägarnas fyra regionföreningar sin gemensamma syn på hur mycket den allmänna hyresnivån behöver höjas under 2018. Ska hyresrätten kunna fortsätta att utgöra ett modernt och attraktivt boende med en stark position på den svenska bostadsmarknaden, måste hyresvärdens enda intäkt – hyran – få utvecklas i takt med den övriga samhällsekonomin. Efter två år med en realt fallande hyresnivå är det därför oerhört viktigt att utvecklingen under 2018 ökar på ett sätt som upplevs som rimligt av såväl hyresvärdar som hyresgäster.

Den senaste statistiken från SCB visar att svensk ekonomi just nu växer med 4 procent på årsbasis. Sysselsättningen utvecklas väl, precis som hushållens inkomster. Därmed fortsätter den trend som kännetecknat Sveriges ekonomi under en längre tid. Trots den goda utvecklingen har förändringen av den allmänna hyresnivån varit mycket svag. 2016 låg den till och med under inflationen, vilket innebär att hyrorna föll i reala termer. I år blir utfallet ännu värre då den allmänna hyresnivån på de flesta håll i landet ökar med 0,7 procent. Håller utvecklingen med drygt 2 procents inflation i sig, kommer hyresnivån därmed att falla realt med drygt 1 procentenhet. 

Den negativa hyresutvecklingen är ett stort problem för dem som äger hyresrätter långsiktigt. För dem är hyran den enda intäkten, som ska täcka räntor, skatter, tjänster, löpande underhåll, framtidssatsningar i digitaliseringens spår och dessutom generera en rimlig inkomst. Men utvecklingen är naturligtvis problematisk även för bostadshyresmarknadens utveckling i stort. När den enda intäkten minskar, minskar naturligtvis även intresset att äga hyresfastigheter långsiktigt.

Vår motpart på bostadsmarknaden, Hyresgästföreningen, hävdar ofta att det är mycket lönsamt att äga hyresrätter och pekar då värdeutvecklingen på bostadsmarknaden. Det stämmer visserligen att värdet på hyresfastigheter har ökat på många håll i landet, men det värdet kan bara realiseras om fastigheten säljs. I takt med att den allmänna hyresnivån har tryckts ner, har försäljningarna ökat. Bostadshyresmarknaden har blivit mer transaktionsinriktad och fått ett ökat fokus på värdeökningar. När köparen är en bostadsrättsförening, vilket är vanligt i de större städerna, förvinner dessutom hyresrätter från bostadsmarknaden. Utvecklingen är oroande, inte minst med tanke på hyresrättens viktiga roll för rörligheten på den svenska arbetsmarknaden. 

Bakom denna utveckling ligger det enkla faktum att förhandlingen om den allmänna hyresnivåns utveckling inte omfattas av något regelverk. Den bygger i stället på praxis. Till och med 2010 innebar denna praxis att hyrorna skulle spegla de kommunala bostadsbolagens kostnadsutveckling. 2011 ändrades lagen så att dessa bolags hyresnormerande roll togs bort. I stället skulle hyresutvecklingen baseras på bostadskonsumenternas värderingar, vilket låter rimligt. Tyvärr gav lagstiftaren ingen vägledning om hur förändringen skulle omsättas i praktiken. Denna avsaknad blev startskottet för den negativa utveckling vi nu bevittnar.   

Avsaknaden av vägledning och regler gör att den som vinner på att förhandlingarna inte resulterar i någon överenskommelse får all makt, i praktiken ett veto. Om inte bostadsmarknadens parter kommer överens, blir det ingen förändring av den allmänna hyresnivån. Detta veto har Hyresgästföreningen utnyttjat de senaste åren för att trycka ner hyresutvecklingen. Ska hyresrätten framtidssäkras måste vi som parter ta vårt ansvar i de årliga förhandlingarna. Kortsiktiga segrar i form av fallande hyresnivåer gynnar bara de som redan bor i hyresrätter, medan stora grupper stängs ute.   

Ska detta ändras måste hyrorna tillåtas att utvecklas i samklang med ekonomin i övrigt. Baserat på Riksbankens och Konjunkturinstitutets prognoser om bland annat BNP, inkomster, sysselsättning, räntor och inflation, behöver den allmänna hyresnivån i Sverige i så fall höjas med mellan 2,5 och 3,5 procent under 2018. Fastighetsägarna kommer på regional nivå att presentera ortspecifika yrkanden inom detta intervall baserat på den ekonomiska utvecklingen på den ort förhandlingen avser.

Kommentera

Kommentarer

Kommentera

Kommentera

  • Kommentar av tomas öberg • 2017-08-31 20:56

    kan ju tillägga i sammanhanget att avgifter för vatten sophämtning och energi för att inte tala om nätavgifter under ett flertal år ökat
    betydligt mer än inflationen.
    Dessa kostnader är största utgift för oss fastighetsägare.
    Om monopolbolag som nätägare och kommun
    kan höja med 5% varför ska fastighetsägare nöja sig med 3,5 % vilket verkar vara den högre intervallen som fastighetsägarna yrkar på?? Dessutom är det högtryck i byggbranschen vilket ytterligare pressar priser på tjänster som fastighetsägare i högsta grad är beroende av.

    Kommentaren är rapporterad
  • Kommentar av Christer Brandt • 2017-09-01 09:54

    Ett bedrägligt förfarande. Alla inte kan höja sin inkomster som är beroende av hyresrätten. Marknadsanpassning blir en rännsnara för människor för att ge enkla vinster rika fastighetsägare,

    Kommentaren är rapporterad