Stoppa sabbet

Fastighetsägarna använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att du fortsätter att använda våra tjänster förutsätter vi att du godkänner detta. Läs mer om cookies

Ok

2017-12-15

Stoppa sabbet – alla vinner på det

Krossade fönster, sönderslagna bilar och fasader fulla med klotter. Signalvärdet är starkt – att ingen bryr sig. Det skapar otrygghet som kan leda till en nedåtgående spiral som i sin tur kan få ödesdigra konsekvenser, menar forskarna. Teorin som har vetenskapliga belägg kallas för ”Broken Window Theory”.

”Broken Window theory” myntandes 1982 och går ut på att om ett fönster i ett område krossas och inte snabbt repareras så kommer människor dra slutsatsen att de ansvariga inte bryr sig. Det i sin tur kommer att leda till fler krossade fönster. Teorin slår fast att den yttre miljön påverkar människors beteenden, såväl krossade fönster och sönderslagna papperskorgar som trasiga parkbänkar och klotter kan vara startskottet för en negativ spiral. 

– Eftersom människor påverkas av sin omgivning finns också lösningen i just omgivningen. När man letar efter lösningar är det viktigt att utgå från de lokala behoven för att det inte bara ska bli kosmetiska förändringar, menar Anna Liljenby, stadsutvecklingsexpert på Fastighetsägarna GFR.Anna Liljenby, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna i Borås

Ett sätt att motverka att en negativ spiral får fäste kan vara att kommunen och fastighetsägarna har en gemensam policy för klottersanering. Man kan också kontinuerligt genomföra gemensamma trygghetsvandringar. Det är också viktigt att det är enkelt för invånarna att anmäla skadegörelse. I Borås kan invånarna till exempel göra detta via en app från organisationen Håll Sverige Rent.

– En negativ utveckling kan gå väldigt snabbt. Därför gäller det att man hela tiden är på tå för att åtgärda skadegörelse direkt, menar Anna Liljenby.

Men går det att vända en negativ trend som fått fäste? Ja, Bryant Park i New York är ett bra exempel på det. Området var nedgånget och där frodades narkotikahandel, prostitution och våld. Med gemensamma krafter och en rejäl satsning på den yttre miljön, i ett så kallat BID, är området idag en välmående, bekväm och säker stadsdel som lockar turister.

– Att skapa en samverkan mellan fastighetsägare, näringsliv och kommunen med en tydlig målbild för hur man vill att området ska utvecklas är vägen framåt för att vända utvecklingen. Där kan Fastighetsägarna bidra med resurser via vår utvecklingsfond och med stor erfarenhet från utvecklingsarbeten i hela landet, säger Anna Liljenby.

  • Vill du utveckla ett område?

    Ta kontakt med den person som är näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna på din ort.

  • Detta är BID

    Den internationella modellen för fastighetsägarsamverkan, BIDs (Business Improvement Districts), är en etablerad metod för samverkan mellan privat och offentlig sektor. Motiven till samarbete är olika, men målet är det samma: att skapa attraktiva och trygga platser. I Sverige saknar vi BID-lagstiftning, men vi har många exempel på frivilliga samverkansmodeller där flera hämtat inspiration från BIDs.