Ny rapport: Varför är det så svårt att komma överens?

Fastighetsägarna använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen av vår webbplats. Genom att du fortsätter att använda våra tjänster förutsätter vi att du godkänner detta. Läs mer om cookies

Ok

2016-10-07

Ny rapport: Varför är det så svårt att komma överens?

Hyresrättens andel av bostadsmarknaden har minskat under lång tid, i synnerhet i landets expansiva städer. Situationen är en följd av Hyresgästföreningens mycket starka position i de årliga hyresförhandlingarna, vilket lett till att hyrorna inte har tillåtits följa den allmänna ekonomiska utvecklingen. Hyresrättens negativa trend kan brytas men det kräver att bostadsmarknadens parter sätter hyresrättens långsiktiga utveckling i fokus. Annars måste lagstiftningen ändras. Det anser Fastighetsägarna i en ny rapport.

I rapporten ”Varför är det så svårt att komma överens?” beskrivs hur bristen på hyresrätter har tilltagit. På många orter väljer investerare att placera sitt kapital i bostadsrätter snarare än i produktion av hyresrätter. Hyresrätter har också ombildats till bostadsrätter i stor skala. Det senare har varit en möjlighet för ägare av hyresfastigheter att realisera den värdeökning som låsts in i hyresrätten till följd av den frikoppling som gäller mellan hyrorna och den allmänna samhällsekonomin. Denna frikoppling har lett till ett succesivt växande ”hyresgap” när hushållens disponibelinkomster har ökat i betydligt snabbare takt än hyrorna.

Med 2011 års lagändringar gavs en möjlighet att skapa bättre samklang mellan hyres- och samhällsutvecklingen. De kommunala bostadsbolagens hyresnormerande roll försvann och de skulle hädanefter agera enligt affärsmässiga principer. I praktiken innebar förändringarna också att hyresförhandlingarna skulle baseras på hyresgästernas och de bostadssökandes allmänna värderingar istället för att, som tidigare, utgå från de kommunala bostadsbolagens kostnadsutveckling. Trots dessa förändringar har förhandlingarna, enligt rapportförfattarna, i stort sett fortsatt som tidigare. Att det har varit möjligt beror främst på att förhandlingssystemet i praktiken ger Hyresgästföreningen ett veto att bestämma nivån på den årliga hyresutvecklingen.

Följden har blivit att de årliga uppgörelserna har fortsatt att hamna på nivåer som klart understiger den allmänna ekonomiska utvecklingen. Uppgörelserna om 2016 års hyreshöjningar visar detta tydligt. Trots att ekonomin och lönerna växer med cirka 3 procent, når hyreshöjningarna på de flesta håll i landet inte ens upp till den låga inflationen, vilket innebär att hyrorna faller i reala termer. Låg avkastning från den löpande verksamheten i kombination med kraftiga värdestegringar fortsätter att driva på omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter. Kortsiktighet gynnas därmed på det långsiktiga ägandets bekostnad.

I rapporten föreslås att parterna låter hyresgästernas och de bostadssökandes allmänna värderingar, så som dessa avspeglas i utvecklingen av disponibelinkomster och den allmänna ekonomiska utvecklingen, få påverka den årliga hyresutvecklingen. Därigenom skulle, enligt författarna, lagstiftarens avsikt om hyresgästernas allmänna värderingars påverkan på hyresutvecklingen kunna uppfyllas. Det kräver dock att bostadsmarknadens parter sätter hyresrättens långsiktiga utveckling i fokus. Görs inte detta måste lagstiftningen ändras. Alternativet är att hyresrättens successiva utfasning från bostadsmarknaden fortsätter. 

För ytterligare frågor, kontakta:

Nathalie Brard, förhandlingschef Fastighetsägarna Stockholm, 08-617 77 27, 070-417 76 46, e-post nathalie.brard@fastighetsagarna.se

Tomas Ernhagen, chefekonom Fastighetsägarna Sverige, 08-613 57 24, 070-417 38 43, e-post tomas.ernhagen@fastighetsagarna.se

Rapporten, samt även en kortversion av den, hittar du här till höger.

Kommentera

Kommentarer

Kommentera

Kommentera