Men så var det ju det där med de som inte dyker upp. Som inte hjälper till att städa, sopa och göra i ordning. En liten avgift, en straffbeskattning på månadsavin, kanske gör susen tänker styrelsen. Det finns andra exempel. I vissa föreningen får den som hyr ut sin lägenhet i andra hand betala en avgift. Motiveringen brukar vara att det sliter mer på huset att ha en andrahandshyresgäst och att det blir mer arbete för styrelsen. Men har styrelsen rätt att ta ut en sån avgift?
Låt oss titta på de juridiska aspekterna. Samtidigt blir det en ursäkt för en liten historisk utsvävning.

I slutet på 1800-talet började ekonomiska föreningar köpa hus där medlemmarna kunde bo. Föreningarna kallades för bostadsföreningar. Konceptet fungerade men lite uppstyrning behövdes, och år 1930 klubbade riksdagen den första bostadsrättslagen. Utvecklingen i vårt grannland Finland var väldigt lik. Men finländarna använde aktiebolag istället för ekonomiska föreningar, så i Finland finns bostadsaktiebolag.

De svenska bostadsföreningarna, det vill säga de som bildades före 1930 och ännu inte har omregistrerats till bostadsrättsföreningar, är mycket friare vad gäller avgifter än sina yngre syskon, bostadsrättsföreningarna. Bostadsföreningarna har bara lagen om ekonomiska föreningar och sina stadgar att följa. Och i stadgarna kan de skriva vad som helst, eller i alla fall nästan. För en bostadsförening går det fint att ta ut avgifter av dem som inte dyker upp på städdager, för andrahandsuthyrning o s v.

I en bostadsrättsförening gäller bostadsrättslagen och enligt den finns det bara fem avgifter som en förening får lov att ta ut av sina medlemmar; insats, upplåtelseavgift, överlåtelseavgift, pantsättningsavgift och årsavgift. Insats och upplåtelseavgift blir bara aktuella då föreningen säljer en bostadsrätt för första gången (se gärna min förra krönika). Överlåtelseavgiften och pantsättningsavgiften får föreningen bara ta ut, som namnen låter antyda, vid överlåtelser och pantsättning. Årsavgiften ska medlemmarna betala för att täcka alla kostnader och avsättningar i föreningen. Sen finns det inte fler avgifter att ta ut. Allt som föreningen är skyldig att tillhandahålla ska täckas av årsavgiften, ingen extra debitering är tillåten. Men vad ingår? Vanligen värme, vatten, underhåll av fastigheten – med undantag för lägenheten, som medlemmen svara för – o s v. Att höststäda ingår i fastighetsunderhållet, det ska föreningen sköta. Att hyra ut i andra hand är en lagstadgad rättighet som inte får kosta extra. Men kan inte föreningen ta betalt för någonting annat alls? Jo, extra service, skulle man kunna säga. Det går t ex att ha en avgift för bastun i huset. Undrar just vad finnarna skulle tycka om det – i ett bostadsaktiebolag kanske det måste finnas en bastu…

Så låt nu bli att ta ut extra avgifter. Försök att locka ut alla istället för att kräva dem på pengar. Försök få dem att förstå att det är tillsammans som föreningen blir stark; för utan medlemmarna blir det varken en bostadsförening eller bostadsrättsförening!

Christian Senyk, fastighetsjurist, Fastighetsägarna Stockholm