Nej, allt är inte becksvart i fastighetsbranschen! Det visar en alldeles färsk Demoskopundersökning som vi har låtit genomföra bland ordföranden i våra medlemsföreningar. Hela 7 av 10 bostadsrättsföreningar säger sig inte påverkas av finanskrisen och rådande lågkonjunktur. Resultatet pekar också på att det faktiskt kommer vissa förbättringar i krisens fotspår.
Flera bostadsrättsföreningar vittnar om att det tidigare i princip varit omöjligt att få tag på hantverkare i Stockholm. Byggfirmorna har inte brytt sig om att lämna offert på förfrågningar eller ens dristat sig till att returnera samtal från bostadsrättsföreningar. Renoveringsprojekt har blivit liggande. Resultatet av vår färska Demoskopundersökning pekar på att ordföranden tror att kristiderna resulterar i att det både blir lättare att få tag på hantverkare men även att det blir ”billigare” att renovera. Ett par citat ur undersökningen:
”Nu kanske det äntligen går att få tag på en hantverkare.”
”Byggarbetarna står på tå just nu. De stora drakarna bygger inte mycket. Det ger oss bättre möjligheter.”
I regeringens åtgärdspaket den 8 december, för att dämpa effekten av den ekonomiska krisen och för att få fart på byggsektorn, förslås införande av så kallat ROT-avdrag. Skatten ska sänkas för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av bostäder. Det här är ett glädjande besked för alla bostadsrättshavare som vill renovera och fräscha upp sin lägenhet. Men för att genomföra viktiga energieffektiviseringar i huset får föreningen inget avdrag. Vi vet att det finns ett stort renoverings- och underhållsbehov bland bostadsrättsföreningar och att många ligger i startgroparna för att genomföra energisparande åtgärder. Förra gången ROT-avdragen infördes omfattades också bostadsrättsföreningar. Hur har man tänkt denna gång? Detta hade gett dubbel effekt! Både ett positivt uppsving på efterfrågan av ”vita” byggtjänster och för klimatet.
Men vi vet ännu inte hur lagen kommer att se ut – men förslaget bäddar för gränsdragningsproblem i bostadsrättsföreningar. Inte minst vid renoveringar där föreningen och medlemmen har ett delat underhållsansvar – exempelvis fönster och balkongdörrar. Hur ska reglerna tolkas? Hur stor del av kostnaderna ska medlemmen stå för, och därmed rätten till rabatten? Klart är att det i alla fall finns mycket pengar att tjäna för föreningen om en stor del av kostnaderna läggs över på den enskilde medlemmen. Vi kommer sannolikt att se en uppfinningsrikedom i kluriga lösningar för att kunna spara pengar. Det hade varit bättre, effektivare och enklare om vi fått en lag med tydliga riktlinjer som även omfattar bostadsrättsföreningar!
På tal om renoveringar. Hur ofta hör jag inte kommentaren ”stambyte gör man bara en gång i sitt liv” när jag pratar renovering med bostadsrättsföreningar? Våra undersökningar visar att en majoritet av bostadsrättsföreningar anser att stora renoveringsprojekt i fastigheten är den största utmaningen för styrelsen. Projektledningen tar mycket tid, projektet kanske drar ut på tiden och skapar ofta missnöje. Styrelsen känner sig ofta frustrerad för att projektledningen inte blir så professionell som man kanske är van vid från sitt yrkesliv. Frågan är om det verkligen behöver vara så här problematiskt? För att underlätta processen har vi påbörjat att vidareutveckla foldern om hur ombyggnadsprocessen bör gå till i en bostadsrättsförening, som Fastighetsägarna Stockholm, Byggmästarföreningen och SBC tog fram för ett par år sen.
Det känns positivt att bostadsrättsföreningar trotsallt är optimistiska inför framtiden – trots finanskris och lågkonjunktur. Med det vill jag passa på att önska alla en riktigt god fortsättning på det nya året.
Maria Livijn, Näringspolitisk ansvarig BRF, Fastighetsägarna Stockholm