Farligt avfall
Vad är farligt avfall och hur ska det hanteras? Här hittar du allt som fastighetsägare eller bostadsrättsförening behöver veta om farligt avfall.
Vad är farligt avfall och hur ska det hanteras? Här hittar du allt som fastighetsägare eller bostadsrättsförening behöver veta om farligt avfall.
Produkter som innehåller farliga ämnen ska vara märkta med symboler eller förklarande text om att det är farliga ämnen i. Produktens säkerhetsdatablad ska innehålla information om produktens farliga egenskaper. Det är avfallskoden för det specifika avfallet som avgör ifall det klassas som farligt i slutändan. Farligt avfall märkt med asterisk (*) vid avfallskoden. Om du är osäker kan kommunen ge dig mer information om vad som är farligt avfall. Du kan även läsa mer utförlig information om vad som klassas som farligt avfall hos Naturvårdsverket.
Här besvarar vi några vanliga frågor kopplat till farligt avfall. Exakt hur man ska hantera farligt avfall kan skilja sig åt mellan olika kommuner. Om du är osäker på hur du ska göra med farligt avfall från din fastighet rekommenderar vi att du kontaktar tillsynsmyndigheten i din kommun eller länsstyrelsen. Längre ner på den här sidan hittar du mer utförlig information om hantering av farligt avfall.
Om det inte finns möjlighet att lämna farligt avfall i anslutning till fastigheten ska du hänvisa till andra namngivna lämningsställen. Du ska se till att farligt avfall och elavfall inte blandas med annat avfall. Du får gärna ge dem som bor och verkar i din fastighet möjlighet att lämna farligt avfall (exempelvis elavfall, batterier och ljuskällor) i fastighetens avfallsutrymme. Detta är inget krav, men en miljömässigt bra och ofta uppskattad service.
Du ansvarar själv för korrekt hantering av det farliga avfall som uppstår till följd av din egen verksamhet, exempelvis vid underhåll och reparation du utför själv i fastigheten.
Privatpersoner är undantagna antecknings- och registreringsansvar och får själva transportera avfall till exempelvis en återvinningscentral, ÅVC, utan att anmäla transport eller utfärda transportdokument.
Om fastigheten saknar insamlingsbehållare för det farliga avfall som uppstår i hushållen är fastighetsägaren ansvarig för att informera hushållen i fastigheten om var de kan lämna farligt avfall.
En verksamhet som har ett eget utrymme eller egen hantering måste anteckna och rapportera det farliga avfallet. Verksamheten kan beställa borttransport eller köra själv. Verksamheten måste själv anmäla eller söka tillstånd för egen transport och upprätta transportdokument. I det här fallet gör fastighetsägaren ingenting.
En verksamhet som delar utrymme och behållare med flera verksamheter och en godkänd entreprenör transporterar bort det farliga avfallet har verksamheten, fastighetsägaren och transportören olika roller.
Verksamheten inhämtar information om transportör och vart avfallet ska transporteras samt antecknar och rapporterar när de lämnar det farliga avfallet i avfallsutrymmet.
Fastighetsägaren beställer borttransport, upprättar ett transportdokument tillsammans med transportören och upplyser verksamheten om transportinformation vid behov.
Transportören ska anteckna tidpunkt för när avfallet hämtas och fastighetens adress som avsändare samt upprätta ett transportdokument.
När farligt avfall uppstår vid underhåll och reparation som fastighetsägaren själv utför anses fastighetsägaren vara avfallsproducent, och har därmed antecknings- och rapporteringsskyldighet samt är ansvarig för att ordna borttransport.
Om fastighetsägaren anlitat en extern service- eller underhållsentreprenör räknas denne som avfallsproducent och har antecknings- och rapporteringsskyldighet. Entreprenören bör då också kunna ordna borttransport av det farliga avfallet.
Farligt avfall från verksamheter får inte blandas med farligt avfall från hushåll.
Insamlingsbehållare för olika sorters farligt avfall från hushåll är en smidig lösning då det innebär färre individuella resor till återvinningscentral eller behandlingsanläggning för hushållen. Tänk på att olika slags farligt avfall aldrig ska blandas. Farligt avfall från hushåll som lämnas till ett gemensamt avfallsutrymme i en fastighet är kommunalt avfall som kommunen ansvarar för att transportera bort och behandla. Fastighetsägaren är i dessa fall inte insamlare och inte anteckningsskyldig.
Om det finns möjlighet för verksamheter att ha egna miljörum förenklar det ansvarsfördelningen. Verksamheten kan då själv organisera borttransport och ansvarar själv för sin egen antecknings- och rapporteringsskyldighet som avfallsproducent. Fastighetsägaren kan anlitas för att anteckna och rapportera uppgifterna om det farliga avfallet, men det befriar inte verksamheten från ansvaret för att antecknings- och rapporteringsskyldigheten uppfylls. Anteckningar om borttransporterat farligt avfall ska finnas hos verksamheten som är avfallsproducenten.
Ett annat alternativ är att flera verksamheter delar på en gemensam plats i fastigheten för farligt avfall. I regel ses det som att farligt avfall som lämnas i ett gemensamt avfallsutrymme fortfarande lagras av respektive verksamhet (avfallsproducenten). Det gör det till dess en insamlare hämtar och transporterar bort avfallet. I regel kan antas att om fastighetsägaren inte gör något utöver att erbjuda ett gemensamt avfallutrymme till verksamheter i fastigheten räknas inte fastighetsägaren som insamlare eller transportör och blir därmed inte heller antecknings- och rapporteringsskyldig för avfallet.
För borttransport ska ett godkänt företag anlitas som hämtar upp det farliga avfallet och sedan transporterar det till en behandlingsanläggning. Kommunen där din fastighet finns kan ge dig information om godkända transportföretag. Det behöver upprättas ett transportdokument när det farliga avfallet lämnas över för transport. Då är det normalt sett fastighetsägaren eller en företrädare för fastighetsägaren som är lämnare och som ska upprätta och underteckna transportdokumentet tillsammans med transportören.
Om fastighetsägaren själv ombesörjer borttransport av farligt avfall från verksamheter i fastigheten (som inte utgör kommunalt avfall) bör fastighetsägaren ses som både transportör och insamlare. På Naturvårdsverkets hemsida preciseras vilka uppgifter ett transportdokument ska innehålla.
Verksamheter där det uppkommer eller hanteras farligt avfall omfattas sedan länge av en skyldighet att anteckna uppgifter om det farliga avfallet. Från 1 augusti 2020 utökades och ändrades anteckningsskyldigheten. Det innebär framför allt att skyldigheten preciserats vad gäller hur och vad som ska antecknas.
Avfallsregistret innebär att antecknade uppgifter om farligt avfall ska rapporteras in till ett digitalt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket. Rapporteringen till avfallsregistret ska ske senast två arbetsdagar efter den tidpunkt då anteckningen ska vara förd.
Alla verksamheter där det uppkommer eller hanteras farligt avfall omfattas av kravet på att föra anteckningar om det farliga avfallet och att rapportera till avfallsregistret. Det finns inga nedre gränser i fråga om till exempel mängden avfall eller storlek på verksamheten, utan allt farligt avfall ska rapporteras till avfallsregistret.
Ditt ansvar att anteckna och rapportera uppgifter om farligt avfall beror dels på om farligt avfall uppkommer i din egen verksamhet, dels på om du i din fastighet erbjuder hushåll och lokalhyresgäster möjlighet att lämna farligt avfall i fastigheten. Farligt avfall från verksamheter får inte blandas med farligt avfall från hushåll.
Farligt avfall från hushåll som lämnas till ett gemensamt avfallsutrymme i en fastighet utgör kommunalt avfall som kommunen ansvarar för att transportera bort och behandlar. Fastighetsägaren är i dessa fall inte insamlare och inte antecknings- eller rapporteringsskyldig.
Farligt avfall från verksamheter som lämnas i ett gemensamt avfallsutrymme betyder vanligtvis att du som fastighetsägare behöver ordna borttransport. I de fall du själv transporterar bort det farliga avfallet från verksamheterna kan du anses vara både insamlare och transportör. Transport av farligt avfall är tillståndspliktig eller anmälningspliktig och du behöver upprätta ett transportdokument inför transport. Du antecknar och rapporterar uppgifter om det farliga avfallet som insamlare. Därutöver kan en anmälan för insamlingsverksamheten behövas.
I de fall du anlitar en godkänd transportör för borttransport av verksamheternas farliga avfall behöver du upprätta ett transportdokument tillsammans med transportören. Detta görs vanligtvis av transportören men du som fastighetsägare behöver signera dokumentet inför borttransport. Verksamheterna i din fastighet är avfallsproducenter och har antecknings- och rapporteringsskyldighet.
Om du som fastighetsägare hanterar det farliga avfallet genom att till exempel sortera eller transportera det till annan insamlingsplats anses du vara insamlare. Som insamlare har du antecknings- och rapporteringsskyldighet för avfallet.
Naturvårdsverkets föreskrifter om transport av avfall (NFS 2022:2) preciserar vilka uppgifter ett transportdokument ska innehålla.
När farligt avfall uppstår till följd av din egen verksamhet, exempelvis vid underhåll och reparation som du själv utför, anses du vara avfallsproducent och du har därmed antecknings- och rapporteringsskyldighet samt är ansvarig för att ordna borttransport.
Syftet med avfallsregistret är att få bättre koll på det farliga avfallet i Sverige. Cirka två miljoner ton farligt avfall per år produceras i Sverige men statistiken är bristfällig och uppföljningen av flödet av farligt avfall är svår för tillsynsmyndigheter.
Sverige ska kunna följa EU:s lagstiftning om avfall. Bland annat krävs elektroniska register över farligt avfall. Detta är i ett led för att förbättra spårbarheten för farligt avfall inom EU.
Tillsynsmyndigheter ska kunna ta del av registret för tillsynsutövning, vilken information de kan hämta ut är anpassat enligt GDPR. Rapportörer kan inte hämta ut information från registret för eget bruk.
Sedan januari 2022 beslutar tillsynsmyndigheten om miljösanktionsavgift för den som inte lämnat sina uppgifter till avfallsregistret i tid. Rapporteringen till avfallsregistret ska ske senast två arbetsdagar efter den tidpunkt då anteckningen ska vara förd. Miljösanktionsavgiften är 5000 kronor. Bestämmelsen finns i 11 kap 8 b§ förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.
Den som ska lämna uppgifter till avfallsregistret har rätt att använda sig av ombud. Det är dock fortfarande den som har skyldigheten att anteckna och rapportera enligt bestämmelserna i avfallsförordningen (till exempel fastighetsägaren) som bär ansvaret för att se till att kraven uppfylls. Ett exempel på en situation där ombud kan anlitas är när fastighetsägaren anlitar en entreprenör för hantering och transport av farligt avfall i fastighetens miljörum.
De anteckningar som ska rapporteras till avfallsregistret ska fortfarande finnas hos den verksamhet som är anteckningsskyldig, och de ska sparas där minst tre år. Om ombud anlitas för att sköta anteckning och rapportering är det därför viktigt att den anteckningsskyldige säkerställer tillgång till anteckningen under hela perioden.
Det finns inga specifika krav på hur fullmakten mellan den anteckningsskyldige och ombudet utformas, däremot är det den anteckningsskyldiges ansvar att den utformas på ett sätt så att alla krav uppfylls. Det är tillsynsmyndigheten som kan vilja se fullmakten och kontrollera behörigheten för ombudet.
Transport av andras farliga avfall ses som regel som yrkesmässig transport och kräver tillstånd från länsstyrelsen i enlighet med avfallsförordningen.
Den som regelbundet transporterar avfall som uppkommit i eller i samband med sin egen yrkesmässiga verksamhet behöver ansöka om tillstånd. Som avfall i egen verksamhet räknas avfall som uppkommer i samband med service, underhåll eller liknande arbeten.
Både ansökan om tillstånd och anmälan görs till länsstyrelsen. En anmälan om transport av farligt avfall gäller i högst fem år. Om du vill fortsätta genomföra transporter som omfattas av krav på anmälan ska en ny anmälan göras.
Om transport av avfall inte är normalt och regelbundet förekommande i verksamheten och om mängden transporterat farligt avfall under ett år inte överskrider 100 kilo eller 100 liter behövs ingen anmälan eller tillstånd. Endast verksamheter som själva utför enstaka transporter av farligt avfall bör omfattas av undantaget. Nedan är två exempel då undantaget skulle kunna tillämpas:
Undantaget kan aldrig tillämpas vid transport av avfall innehållande kvicksilver (förutom hela lysrör eller andra ljuskällor), cyanid, kadmium (kan förekomma i äldre PVC-plast) eller en PCB-produkt (kan förekomma i fog- och golvmassor), eller annat avfall som kan förväntas ställa särskilda kunskapskrav på den som ska transportera avfallet.
Det finns ingen tydlig definition av ”transport” och inte heller några reglerade undantag för kortare transporter eller så kallade ”interna transporter”.
Om farligt avfall förflyttas inom den egna verksamheten, till exempel från ett bostadshus till ett områdeskontor, är det inte nödvändigt att en sådan sträcka räknas som en transport. Det kallas då ”intern transport”.
Det är lämpligt att rådfråga tillsynsmyndigheten (antingen kommunen eller länsstyrelsen beroende på vilken kommun du är verksam i) ifall den interna transporten räknas som en transport eller inte. Om den inte räknas som en transport krävs ingen anteckning och inte heller något transportdokument.
Inrapporteringen till ett elektroniskt register kan komma att utvidgas till andra avfallsfraktioner när en sådan utvidgning är lämplig.
Naturvårdsverket kommer troligtvis fortsatt komma med nya vägledningar om tolkningen av lagen, detta kan påverka hur tillsynsmyndigheter väljer att tolka enskilda fall.
För specifika fall kan domslut från Mark- och miljööverdomstolen skapa praxisgivande tolkningar av lagen som påverkar fastigheters hantering av farligt avfall. Ett exempel är detta fall från 2023 om saneringsåtgärder efter brandsläckning.
Första augusti 2020 infördes en utökning av anteckningsskyldigheten för farligt avfall från verksamheter och sedan november 2020 gäller även rapporteringsskyldighet. Numera ska antecknade uppgifter om farligt avfall rapporteras in till ett digitalt nationellt avfallsregister hos Naturvårdsverket, senast två arbetsdagar efter att anteckningen ska vara förd. Det finns inga nedre gränser för mängden avfall eller storlek på verksamheten. Alla verksamheter ska anteckna och rapportera sitt farliga avfall om de uppfyller minst en av följande punkter.
Farligt avfall uppstår i nästan alla verksamheter i Sverige och mest troligt även hos de flesta fastighetsägare. Den verksamhet som faller in under kravet att anteckna blir "avfallsproducent" och därmed får man också krav på att rapportera till registret.
I skyldigheterna ingår att anteckningarna om farligt avfall ska rapporteras in till ett nationellt, digitalt register hos Naturvårdsverket. Anteckningarna ska sparas i tre år eller ett år för den som antecknar som transportör. Vilka uppgifter om det farliga avfallet som ska antecknas och rapporteras beror till stor del på vilken roll verksamheten har i avfallskedjan. Rapportering görs antingen via en e-tjänst eller en API-lösning. För detaljer om hur rapporteringen utförs, se Naturvårdsverkets hemsida.
Naturvårdsverket ger vägledning till hur lagen ska tolkas, men i slutänden är det tillsynsmyndigheten som avgör vad som är korrekt. Det är delat ansvar mellan länsstyrelsen och kommunen om tillsynsansvar i frågor som rör farligt avfall. Det här betyder att det kan skilja sig kommuner emellan.
Antecknings- och rapporteringsskyldigheten hänger ihop och ska göras i samband med varandra. Rapporteringen ska utföras senast två arbetsdagar efter att anteckningen har förts. Följ Naturvårdsverkets guide för hur farligt avfall klassas inför registrering.
Sedan 1 januari 2022 gäller en bestämmelse om en ny miljösanktionsavgift. Den verksamhet som rapporterar in uppgifter om sitt farliga avfall försent till avfallsregistret kan behöva betala en miljösanktionsavgift om 5000 kronor.
Lagstiftningen om utökad antecknings- och rapporteringsskyldighet är relativt ny vilket innebär att nationella vägledningar kan uppdateras kontinuerligt samt att eventuella undantag från kraven kan bli aktuella framöver. Det är viktigt att du som fastighetsägare eller bostadsrättsförening regelbundet håller dig uppdaterad.
Det farliga avfall som uppstår till följd av en fastighetsägares egen verksamhet, alltså inte avfall från boende eller andra verksamheter i byggnaden, räknas som fastighetsägarens farliga avfall. Detta kan vara lysrör med kvicksilver eller vitvaror med skadliga ämnen som fastighetsägaren ansvarar för att byta ut i sina byggnader.
Farligt avfall som uppstår i den egna verksamheten har fastighetsägaren antecknings- och rapporteringsskyldighet för som avfallsproducent.
Fastighetsägaren får inte lägga sitt eget farliga avfall i behållare som är avsett för hushållen.
Anteckning av uppgifter gällande det farliga avfallet ska göras först vid borttransport. Fastighetsägaren behöver därmed inte anteckna vid varje enskilt tillfälle som avfall har uppstått. Det farliga avfallet kan transporteras bort av en godkänd avfallstransportör, alternativt av fastighetsägaren själv till en behandlingsanläggning. Vid egen transport behövs en anmälan om transport eller tillstånd för transport.
Farligt avfall som uppstår som följd av service- eller underhåll som utförs i fastigheten av en annan verksamhet, exempelvis en byggfirma, räknas som serviceverksamhetens avfall. Det är serviceverksamheten som har antecknings- och rapporteringsskyldighet för detta avfall och inte fastighetsägaren.
Det avfall som uppstår i hushållen kallas kommunalt avfall (tidigare hushållsavfall). Kommunerna ansvarar för insamling, transport och behandling av hushållens farliga avfall. Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt farliga avfall från övrigt hushållsavfall. De flesta kommuner har denna skyldighet inskriven i sina avfallsföreskrifter.
Farligt avfall från hushåll som lämnas till ett gemensamt avfallsutrymme i en fastighet utgör kommunalt avfall som kommunen ansvarar för att transportera bort och behandla. När kommunen erbjuder hämtning av farligt avfall från fastigheten anses varken fastighetsägaren eller hushållen vara antecknings- eller rapporteringsskyldig.
Om fastighetsägaren kommer över dumpat farligt avfall från hushåll, till exempel vid städning av ett förrådsutrymme, kan det anses vara övrigt farligt avfall från hushållen och läggas i hushållens behållare för farligt avfall om sådana finns i fastigheten. Finns inte denna möjlighet bör du kontakta kommunens anlitade aktör för borttransport.
Om fastigheten saknar insamlingsbehållare för det farliga avfall som uppstår i hushållen är fastighetsägaren ansvarig för att informera hushållen i fastigheten om var de kan lämna farligt avfall. Hushållen (privatpersoner) får själva transportera farligt avfall till exempelvis en återvinningscentral eller annan kommunal lämningsplats, utan att behöva anteckna eller registrera.
Alla verksamheter som producerar farligt avfall räknas som avfallsproducenter och har därmed antecknings- och rapporteringsskyldighet. Kommunalt avfall och verksamhetsavfall ska hållas separat. För förtydligande om skillnaden mellan kommunalt avfall och verksamhetsavfall, se Naturvårdsverkets hemsida.
Det enklaste för fastighetsägaren är att verksamheter i fastigheten själva hanterar och ombesörjer transport av sitt farliga avfall, exempelvis genom att ha egna enskilda avfallsutrymmen där de kan lagra sitt farliga avfall. Fastighetsägaren har i detta fall inte någon antecknings- eller rapporteringsskyldighet.
När flera verksamheter delar på ett avfallsutrymme för farligt avfall kan fastighetsägaren ombesörja borttransport. Det enklaste för fastighetsägaren är då att anlita en godkänd transportör. Om fastighetsägaren enbart tillhandahåller utrymmet där det farliga avfallet lagras i väntan på borttransport föreligger ingen antecknings- eller rapporteringsskyldig för fastighetsägaren.
Om fastighetsägaren på något sätt hanterar det farliga avfallet från verksamheterna, exempelvis genom att sortera eller flytta avfallet mellan olika avfallsutrymmen anses fastighetsägaren vara insamlare och har därmed antecknings- och rapporteringsskyldighet. Eventuellt behöver också en anmälan för insamlingsverksamheten göras till länsstyrelsen.
Vi rekommenderar att alltid rådfråga tillsynsmyndigheten i kommunen så att hantering och lagefterlevnad blir korrekt.
Transport av farligt avfall sköts ofta av en entreprenör, men en fastighetsägare har även möjlighet att själv transportera sitt eget och andra verksamheters farliga avfall. Det finns några saker som man måste tänka på i samband med transport av farligt avfall:
Mer om krav vid avfallstransporter finns hos Naturvårdsverket.
En verksamhet med antecknings- och rapporteringsskyldighet har rätt enligt förvaltningslagen att anlita ett ombud för att sköta anteckning och rapportering. Ombudet skall vara en utsedd fysisk person som har fått fullmakt att utföra tjänsten.
Fullmakten ska reglera förhållandet mellan fullmaktstagare och -givare. Antecknings- och rapporteringsskyldighet kan dock aldrig överföras, och eventuella tillsynsåtgärder riktas mot den som bär ansvaret.
För en fastighetsägare kan detta appliceras i fall då fastighetsägaren agerar ombud åt en verksamhet för att erbjuda en tjänst åt sin hyresgäst, eller i fall då fastighetsägaren anlitar en avfallstransportör som ombud för sin egen anteckning och rapportering.
Om anteckning förs av ett ombud behöver den som är ansvarig säkerställa att anteckningen sparas och finns tillgänglig i minst tre år.
Fastighetsägarna har tagit fram en handbok som innehåller allt du behöver veta om avfall och dess hantering. Det är en lättsam guide med många konkreta tips och fakta som hjälper både fastighetsägare och bostadsrättsföreningar med avfallshanteringen.
Gå en kostnadsfri, digital utbildning där du får både kunskap och konkreta råd för att få ordning på källsorteringsplatsen i flerbostadshus. Utbildningen Din roll i källsorteringen vänder sig till fastighetsägare och fastighetsskötare, brf-styrelser och andra som ansvarar för fastighetens källsortering.