Det förändrade säkerhetsläget kräver en starkare krisberedskap. Fastighetsägare har en nyckelroll i det civila försvaret genom att säkerställa tillgången till samhällsviktiga byggnader och skyddsrum. Genom ett starkare samarbete kan fastighetsbranschen bidra till att bostäder och lokaler är tillgängliga även i en kris.
Det säkerhetspolitiska läget har försämrats. Idag pågår många insatser, bland annat en återuppbyggnad av det civila försvaret. Sverige behöver stärka sin förmåga att upprätthålla en nödvändig försörjning och tillgång till samhällsviktiga varor och tjänster vid fredstida krissituationer, vid höjd beredskap och i händelse av krig.
Dessutom har fastighetsägare ett ansvar för skyddsrum. Det innebär bland annat att se till att det är lätt att hitta till skyddsrummet samt att underhålla skyddsrummet och dess utrustning. Skyddsrummet ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar, om regeringen beslutar om höjd beredskap.
Fastighetsägare bygger och hyr ut bostäder. Tak över huvudet är den mest grundläggande tryggheten i händelse av höjd beredskap eller krig. Dessutom hyr fastighetsägare ut lokaler till sjukhus, livsmedelsbutiker, beredskapslager och andra viktiga verksamheter inom totalförsvaret. Det är därför angeläget att fastighetsbranschen involveras i arbetet med att bygga upp ett starkt civilt försvar.
Det behövs en robust bygg- och reparationsberedskap för att skyndsamt kunna återuppbygga och reparera infrastruktur, skyddsrum, hyreshus och andra samhällsviktiga fastigheter i händelse av kris eller krig. Det måste säkerställas att det finns en förmåga att tillhandahålla byggnadsmaterial, maskiner och personella resurser samt en samordnad och effektiv beslutsstruktur och prioriteringsordning.
Staten bör finansiera upprustning och modernisering av normalskyddsrum som är äldre än 50 år. Merparten av Sveriges skyddsrum är gamla och behovet av underhåll, förbättringar och ny utrustning ökar. För att säkerställa att skyddsrummen fungerar när de behövs som mest krävs en nationell plan som tas fram i dialog med fastighetsägare, kommuner och berörda myndigheter.
En ny finansieringsmodell behövs för skyddsrummens underhåll, kontroll och förbättringar. Dagens ersättningsmodell är otillräcklig och oöverskådlig och tar inte hänsyn till att behoven ökar över tid. Samtidigt läggs en ny kontrollskyldighet på fastighetsägare utan ersättning, trots att ansvaret i grunden är statligt. Ersättning bör utgå för både åtgärder och ansvar. Staten behöver ta ett större ekonomiskt ansvar och säkerställa en rimlig ansvarsfördelning.
Kunskapen om ansvar, rutiner och iordningställande av skyddsrum vid höjd beredskap behöver stärkas. En långsiktig kunskapssatsning bör genomföras med utbildningsinsatser för fastighetsägare, hyresgäster och allmänheten. Det behövs också tydligt informationsmaterial och digitala lösningar som pedagogiskt förklarar hur skyddsrum ska iordningsställas och användas.
Fastighetsägarnas förslag för en ny nationell
strategi för Sveriges skyddsrum