Ett nationellt och offentligt bostadsrättsregister skapar tryggare och mer effektiv hantering av panter. Det gör bostadsrättsinnehavare tryggare och stärker kreditmarknaden.
I Sverige finns över 1,2 miljoner bostadsrätter, varav cirka 70 % är pantsatta. Idag ansvarar bostadsrättsföreningarnas styrelser för hanteringen av pantsättningar, vilket medför risker både för föreningarna och för det finansiella systemet. Genom att införa ett nationellt bostadsrättsregister kan dessa risker minskas betydligt.
Att utveckla och införa ett pantregister för bostadsrättsföreningar kommer inte bara säkerställa en tryggare och mer effektiv hantering av pantsättningar, utan även bidra till att stärka kreditmarknadens stabilitet. Med ett offentligt register minskar risken för felaktiga pantnoteringar, och det blir enklare för både köpare och säljare att genomföra säkra och pålitliga bostadsaffärer.
För att säkerställa en trygg och effektiv hantering av pantsättningar samt förbättra tillgången till information om bostadsrätter. Ett offentligt register kommer att minska riskerna för felaktiga pantnoteringar och för att stärka kreditmarknadens stabilitet.
Lantmäteriet bör inte ta ut avgifter för bostadsrättsföreningarnas användning av registret. Bostadsrättsföreningarnas uppgifter är centrala för att registret ska vara korrekt. Det vore en orimlig ordning att ta ut avgift av bostadsrättsföreningarna för att de får tillgång till sina uppgifter.
Bostadsrättsregistret bör endast innehålla de uppgifter som är nödvändiga för en effektiv panthantering. Ytterligare uppgifter, som andelstal för årsavgift och väsentliga förändringar av fastigheten, bör inte inkluderas, då dessa riskerar att skapa otydlighet och extra administration.
Registret bör inte innehålla känsliga uppgifter, exempelvis köpeskilling, då detta kan äventyra den personliga integriteten.