Frivillig platssamverkan mellan fastighetsägare, kommuner och andra aktörer som finns på ett hundratal platser över hela landet är framgångsrik. Inte minst i områden med socioekonomiska utmaningar har denna samverkan bidragit till ökad trygghet . Rasera inte den fungerande trygghetsmodellen.
Platssamverkan bygger på två tydligt definierade förutsättningar, samverkan mellan olika typer av aktörer i ett område och en gemensam målsättning om att utveckla en specifik och avgränsad plats. För att skapa förutsättningar för en mer effektiv platssamverkan föreslår Fastighetsägarna fem konkreta åtgärder för fler trygga och attraktiva platser. Förslagen är framtagna utifrån de relevanta aktörer som har förutsättningarna att påverka möjligheterna till ökad och mer effektiv samverkan. Platssamverkan kan genomföras men först behöver platsen vara säker och det är polisens uppgift och här har vi att göra i Sverige, polisens bortprioriteringar av så kallade vardagsbrott/livskvalitetsbrott behöver lyftas som ett problem som behöver åtgärdas.
Utveckla BID-inspirerad samverkan. Relevanta parter bör samlas kring ett koncept om vilken roll och status en pågående eller initierad BID-samverkan ska ha i förhållande till övriga samverkansformer. Genom att tydliggöra roller, mandat, ansvar, finansiering och avgränsningar kan långsiktiga mål för samverkan och gemensam uppföljning uppnås. Det sänker trösklarna för att starta och utveckla samarbetsformen i Sverige och förutsättningarna för platssamverkan stärks.
Lokal anpassning för innovation och utveckling avplatser. Fastighetsägare har en naturlig kännedom om förutsättningar och möjligheter genom sin platsnärvaro. Genom lokala anpassningar av gemensamma ramverk skapas flexibilitet utifrån platsens behov och bidrar till innovation och utveckling, där fastighetsägaren är en naturlig motor för platsutveckling.
Förtydliga kommunallagen och statsstödsreglerna.Kommunallagen sätter upp regler för att kommunen enbart kan agera om det finns ett gemensamt intresse för kommunens invånare och att kommunen ska behandla sina medlemmar lika. I beslut om initiativ om samverkansprojekt på vissa enskilda platser i en kom-mun kan det skapa osäkerheter för kommunen i vilken utsträckning den kan engagera sig i en platssamverkan på en plats utan att agera på annan plats. Denna osäkerhet leder till att initiativ kan utebli. Detsamma gäller det EU-rättsliga regelverket för olagliga statsstöd. Regeringen bör därför ta initiativ till att identifiera och undanröj hinder i befintlig lagstiftning som skapar osäkerheter för kommuner om hur och i vilken utsträckning de kan engagera sig i platssamverkan.
Etablera ett kunskapslyft om platssamverkan. Formernaför platssamverkan kan utvecklas för att bli ännu mer effektiva och slagkraftiga. Det behövs mer kunskap om olika former och effekterna av genomförda insatser. En ökad kunskapsspridning främjar delaktighet och engagemang i samverkan. Kommunerna bör därför få i uppdrag att etablera ett kunskapslyft om platssamver-kan och om redan befintliga verktyg och möjligheter för platsutveckling och brottsförebyggande arbete. Ge lämplig statlig myndighet, till exempel Boverket, i uppdrag att ta fram och sprida kunskap om platssam-verkans innebörd och möjligheter.
Förtydliga och följ upp kommunernas roll för brottsförebyggande arbete. Kommunernas nya ansvar för samordning av brottsförebyggande ansvar som införs från 1 juli 2023 behöver förtydligas. Samordningsfunktionen och uppdraget att ta fram lägesbilder över brottslighet och beslut om åtgärdsplaner behöver kompletteras med en uppföljning av efterlevnad. Innebörden av de skriftliga överenskommelser om samverkan som ska ingås med relevanta aktörer behöver förtydligas.