Ränteavdragsbegränsningar behöver förbättras för att bli enklare och mindre strikta. Det ger större möjligheter för fastighetsföretag att investera i produktion av nya bostäder och lokaler eller genom att bygga om befintliga hus till bostäder
Fastighetsbranschen är starkt beroende av lån för att finansiera både nybyggnation och renoveringar. Med nuvarande regler om ränteavdragsbegränsningar har fastighetsföretag, särskilt små och medelstora, upplevt stora utmaningar. De kraftigt ökade räntorna sedan 2022 har ytterligare försvårat för företag att genomföra viktiga projekt. Genom justeringar i beräkningsmodellen för ränteavdrag och genom att höja taket i den så kallade förenklingsregeln kan fastighetsbranschen få de incitament som krävs för att öka investeringarna i bostäder för att möta det växande behovet av bostäder till en rimlig kostnad för de bostadssökande. Genom att höja taket i förenklingsregeln från 5 miljoner till 25 miljoner kronor skulle dessutom den skatteadministrativa bördan minska väsentligt för små- och medelstora fastighetsföretag.
De nuvarande reglerna om ränteavdragsbegränsningar är för strikta och förenklingsreglerna för få. Taket i förenklingsregeln bör höjas från nuvarande 5 miljoner kronor till 25 miljoner kronor. för att underlätta för fler företag att hantera avdragsreglerna för räntekostnader, vilket skulle ge företagen bättre förutsättningar att växa och investera.
Idag står handels- och kommanditbolag utanför koncernutjämningsmodellen, vilket gör att företag med handels- och kommanditbolag i koncernen inte kan utjämna ränteavdragen på samma sätt som andra bolag. Vi föreslår att reglerna ändras så att även dessa företagsformer omfattas av koncernutjämning. Detta skulle möjliggöra för fler företag att dra nytta av koncernutjämningen och skapa mera neutrala och rättvisa skatteregler.
EU tillåter undantag från ränteavdragsbegränsningarna för företag som investerar i långfristiga offentliga infrastrukturprojekt, som bostäder och transportinfrastruktur. Flera EU-länder har redan infört detta undantag, vilket främjar investeringar i samhällsviktiga projekt. Sverige bör också utnyttja detta undantag för att stimulera investeringar i bostadsbyggande och, särskilt i en tid när behovet av sådana satsningar är akut.
De svenska reglerna om ränteavdragsbegränsningar och andra regler i svensk lag mot skatteplanering vilar på ett bindande EU-direktiv, det så kallade ATAD-direktiv (Direktivet mot skatteundandragande, eller på engelska Anti-Tax Avoidance Directive). Direktivet behöver ses över och justeras och Sverige bör aktivt verka inom EU för att så sker.
ATAD-direktivet infördes för att motverka aggressiv skatteplanering inom unionen. En av åtgärderna i direktivet är att begränsa ränteavdrag för företag. I dagsläget tillåter ATAD att företag får dra av ränta motsvarande upp till 30 % av sitt EBITDA (resultat före ränta, skatt, avskrivningar och amorteringar), eller tillämpa den så kallade förenklingsregeln som omfattar negativt räntenetto på upp till 3 miljoner euro (cirka 30 miljoner kronor).
Gränsvärdena för hur mycket ränta som får dras av samt nivån på förenklingsregeln bör höjas för att anpassas till en situation med högre ränteläge, så länge ränteavdragen inte används för aggressiv skatteplanering. Detta skulle ge företag större flexibilitet vid finansiering utan att påverka skattesystemets rättvisa.
Samtidigt bör ATAD:s regler anpassas till den nyligen införda globala minimibeskattningen, som säkerställer att stora multinationella företag betalar en rättvis andel skatt.