Vi hjälper dig med stambyte och relining i Uppsala

Ett stambyte innebär att stammar och rör för tappvatten och avloppsvatten byts ut i fastigheten. Arbetet berör vanligtvis både badrum och kök.

I badrummet behöver ofta ytskikt, tätskikt och armaturer rivas och återställas för att komma åt ledningarna. I köket är ingreppet vanligtvis mindre, men exempelvis diskbänk, kakel eller skåp kan behöva monteras ner.

Kostnaden för ett stambyte beror på projektets omfattning och fastighetens förutsättningar. Kontakta oss så hjälper vi dig att bedöma projektet och ta nästa steg.

Ett stambyte brukar vanligtvis behöva göras efter omkring 40 till 50 år. Livslängden kan dock variera från omkring 30 till 60 år beroende på bland annat material och underhåll.

Hur lång tid stambytet tar beror bland annat på fastighetens storlek och antalet lägenheter. Projektets förutsättningar påverkar därför den totala tidsplanen.

Om stammarna är i dåligt skick och har omfattande skador är stambyte ofta det bästa alternativet. Är stammarna i bättre skick kan relining förlänga livslängden. Relining kan också vara ett bra komplement om det skulle bli orimligt dyrt att riva och återställa en viss stam.

Det är viktigt att se till helheten när du ska avgöra om stambyte eller relining är det bästa alternativet. Det kan till exempel vara bra att känna till att tappvattenledningarna vanligen byts ut i samband med ett stambyte, men inte vid en relining.

Ja, som utgångspunkt. Föreningen ansvarar för att återställa de delar av lägenheten som behöver rivas eller påverkas för att stambytet ska kunna genomföras. Det kan exempelvis handla om att återställa badrum efter att golv eller väggar brutits upp för att komma åt vatten- och avloppsstammar, eller att återställa ytskikt efter åtkomst till el- eller värmestammar. Att föreningen som utgångspunkt har ett sådant återställningsansvar har stöd i rättspraxis.

Ett stambyte innebär att man byter ut stammarna och rören som leder tappvatten och avloppsvatten till och från lägenheter och lokaler i fastigheten.

I samband med stambytet måste armatur, ytskikt och tätskikt i badrummet rivas ut och sedan byggas om, eftersom ledningarna som ska rivas vanligtvis finns bakom väggarna eller under golvet.

Ledningarna i köket är enklare att komma åt. Därför behöver sällan hela inredningen rivas ut. Däremot kan till exempel diskbänk, kakel och skåp behöva monteras ner för att det ska gå att komma åt ledningarna.

Relining, som också kallas rörinfodring och stamrenovering, är en metod för att förlänga livslängden på stammar och rör. Relining ersätter dock inte stambyte, utan skjuter det snarare på framtiden.

Under en relining belägger man de nötta stammarnas och rörens insida med plast. Ingreppet påverkar inte de boende lika mycket som ett stambyte gör, eftersom man inte river ut badrummet eller köksinredningen.

Vi rekommenderar alltid stambyte när stammarna är i dåligt skick och skadorna är komplexa. Om stammarna är i bättre skick kan du få en relining utförd för att förlänga livslängden. Relining kan också vara ett bra komplement om det skulle bli orimligt dyrt att riva och återställa en viss stam.

Det är viktigt att se till helheten när du ska avgöra om stambyte eller relining är det bästa alternativet. Det kan till exempel vara bra att känna till att tappvattenledningarna vanligen byts ut i samband med ett stambyte, men inte vid en relining.

Gamla ledningar kan orsaka stora och kostsamma vattenskador på fastigheten eftersom de riskerar att rosta sönder, slamma igen eller spricka, och dessutom rinner vattnet sämre i gamla ledningar. Därför behövs regelbundna stambyten eller renoveringar genom relining.

Ett stambyte behövs i regel vart 40–50 år. Samtidigt kan stammarna hålla så länge som 60 år, eller behöva bytas ut redan efter 30 år. Allt beror på hur väl det förra stambytet utfördes, vilket material som användes och hur stammarna har underhållits sedan dess.

Det är alltid en god idé att föra statistik över vattenskador och läckage i fastigheten, så att du snabbt kan reagera om de börjar förekomma oftare.

Antalet lägenheter är förstås avgörande för hur lång tid det tar att genomföra ett stambyte eller en relining i ett lägenhetshus. Men en tumregel är att det tar uppemot 10 veckor per lägenhet för ett stambyte och 3–4 dagar per lägenhet för en relining.

Ja, föreningen är återställandeskyldig om föreningen till exempel behöver göra uppbrytande åtgärder i lägenheternas badrum för att få åtkomst till vatten- och avloppsstammarna eller om innerväggar i övriga delar av lägenheten påverkas när föreningen behöver åtkomst till elledningar eller värmestammar. Föreningen ansvarar då för att bygga upp badrummen på nytt och återställa lägenhetens ytskikt som berörs. Återställandeskyldigheten för föreningen har fastslagits i rättsfall från Högsta domstolen.

Stambyte är en underhållsåtgärd som styrelsen vanligtvis har mandat att fatta beslut om. Samtliga berörda bostadsrättshavare (medlemmar) måste dock lämna sitt samtycke om förändringar ska genomföras inne i lägenheterna i samband med stambytet. När föreningen återställer badrummet kan förändringar ske till exempel genom att kakel och klinker sätts in, om medlemmen hade våtrumstapet och plastmatta innan stambytet, om vägghängd toalett monteras och WC- stolen tidigare var golvstående eller om badrummet ska förses med golvvärme eller handdukstork i stället för element (radiator).

Vanligast är därför att föreningen håller en föreningsstämma för att fatta beslut om förändringarna i lägenheterna i samband med stambytet och sedan försöker inhämta samtycke från dem som inte medverkade vid stämman.

Föreningen behöver informera hyresgästerna om stambytesprojektets genomförande. Därutöver behöver även godkännande av bostadshyresgästerna inhämtas om standardhöjande åtgärder ska genomföras i lägenheterna i samband med stambytet. Utan godkännande från bostadshyresgästerna har hyresvärden inte rätt att ta ut en högre hyra efter att stambytesprojektet är slutfört.  

Stambytet i sig ger ingen rätt till hyreshöjning, utan om standarden i lägenheten förbättrats genom t.ex. en badrumsrenovering i samband med stambyte kan hyresvärden förhandla om en högre hyra eftersom standardförbättringarna då har ökat lägenhetens bruksvärde. Detta kräver som huvudregel separata förhandlingar med Hyresgästföreningen efter att stambytesprojektet har slutförts.

Om en medlem inte lämnar samtycke till de förändringar som kommer att ske i medlemmens lägenhet i samband med stambytet måste föreningen ansöka om hyresnämndens godkännande. Detsamma gäller om en bostadshyresgäst inte godkänner att föreningen i egenskap av hyresvärd vill göra standardhöjande åtgärder i lägenheten i samband med stambytet.

Lokalhyresgästen måste få den information som är nödvändig för att den ska kunna avgöra om verksamheten kan fortsätta att bedrivas i lokalen under stambytesprojektets genomförande. Sådan information måste kommuniceras ut lång tid i förväg.

Lokalhyresgäster kan ha rätt till kompensation för störningar och driftavbrott om inte den rätten har förhandlats bort i lokalhyresavtalet. I vissa fall kan lokalhyresgästen ha rätt att säga upp hyresavtalet i förtid.