Miljömässiga risker vid inköp

Med ansvarsfulla inköp skapar du en trygg affär både för dig som fastighetsägare, för dina hyresgäster och för samhället i stort.

Ladda ner vår vägledning

Medvetna val för giftfri miljö och minskade klimatutsläpp

När vi köper in produkter bidrar de till olika typer av miljöpåverkan genom hela sin livscykel, från tillverkning till avfallshantering. Även tjänster kan bidra till miljöpåverkan om de innefattar olika miljöpåverkande produkter, exempelvis städtjänster och transporttjänster. Enligt

Fastighetsägarnas Uppförandekod för leverantörer ska leverantörer:

  • ha kunskap och kontroll över miljömässig påverkan,
  • arbeta för ständig förbättring av miljöprestanda,
  • göra medvetna val vid materialval,
  • arbeta enligt försiktighetsprincipen,
  • avyttring ska ske så att återanvändning och återvinning
    premieras,
  • arbeta för att minska utsläppen till luft, vatten och mark,
  • arbeta för energieffektivisering.

Vad innebär då detta och hur kontrollerar vi att leverantörer
efterlever det?

Svensk miljölagstiftning finns i miljöbalken (1998:808)

I Sverige regleras miljöfrågor i miljöbalken. Där finns bland annat regler för avfallshantering och tillstånd för miljöfarliga verksamheter. I 2 kap. finns även försiktighetsprincipen, som är en del av hänsynsreglerna. Försiktighetsprincipen säger att man som verksamhetsutövare ska utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra och motverka att aktiviteten innebär skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Man ska också använda bästa möjliga teknik.

Klimatpåverkan

Fastighetsförvaltning står för cirka 40 procent av bygg- och fastighetsbranschens klimatutsläpp. Av dessa 40 procent är hälften kopplade till uppvärmning och hälften kopplade till övrig fastighetsförvaltning, som exempelvis ombyggnationer och renoveringar. Energi är ett givet fokusområde för fastighetsägare som vill minska sin klimatpåverkan. Därtill kommer också transporter och material som ytterligare fokusområden. Fastighetsbranschen har alltså en stor möjlighet att bidra till samhällets mål om minskade klimatutsläpp.

Vill du veta mer om hur du som fastighetsägare kan jobba med detta, läs gärna Fastighetsägarnas klimatplattform.

Miljöledningssystem

Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att styra organisationens miljöarbete och arbeta mot förbättringar. Den vanligaste standarden för miljöledningssystem är ISO 14001:2015, men det finns även andra system anpassade för olika branscher. Man kan även bli certifierad mot ISO 14001:2015. Miljöledningssystemets syfte är att skapa ett strukturerat arbetssätt för att hantera verksamhetens aktiviteter som bidrar till miljöpåverkan, men också att ta vara på de möjligheter som finns till att göra en positiv påverkan. På så sätt får verksamheten kunskap och kontroll över vilka aktiviteter som ger upphov till miljöpåverkan och hur stor den miljöpåverkan är, samt hur man kan styra så att miljöpåverkan minskar.

Farliga ämnen i material

Många material och produkter innehåller farliga ämnen som inte är önskvärda. Dels eftersom de innebär en exponeringsrisk för människor och miljö, dels för att materialet blir svårt att materialåtervinna då vi inte vill återcirkulera farliga ämnen. Att få kontroll på och fasa ut farliga ämnen kan vara en komplex fråga. I många fall är kunskapen om vad som faktiskt ingår i produkten låg. Två anledningar kan vara att leverantörskedjan är lång och för att innehållet ibland klassas som en affärshemlighet.

Ett sätt att komma runt problemet är att använda sig av produkter som är märkta enligt en miljömärkning, så kallade tredjepartsmärkningar. Då har en kontroll redan gjorts. Leverantörer med miljömärkta produkter har i och med extern granskning krav på sig att även ha ordning och reda, exempelvis i när det gäller produktval, inköp och miljöfrågor. Exempel på miljömärkningar är:

  • Svanen – exempelvis finns märkningar för produktkategorierna Hemmet och Hus & Bygg.
  • EU-Ecolabel (Svanens motsvarighet i Europa).
  • Bra miljöval – exempelvis finns märkningar för elenergi, fjärrvärme och kemiska produkter.

Det finns även vissa lagkrav på innehållsdokumentation som kan hjälpa till att göra ett mer medvetet val. Kemiska produkter – exempelvis färg och städprodukter – som innehåller farliga ämnen, som säljs på EU:s marknad och som ska användas för professionellt bruk kräver ett säkerhetsdatablad. I säkerhetsdatabladet måste alla miljö- och hälsofarliga ämnen listas i avsnitt 3. I avsnitt 2 ska det stå hur hela produkten klassificeras, alltså vilken sammanvägd farlighet produkten har.

Att veta vilka ämnen som är relevanta att kontrollera och fasa ut är nästa steg. För det vill vi hänvisa till utförligare information på Kemikalieinspektionens (KEMI) och Upphandlingsmyndighetens (UHM) hemsida.

Checklista

  • Finns det miljöpolicy och miljömål?
    • Finns information om hur det går med måluppfyllnad?
  • Har bolaget ett miljöledningssytem? Vilket? 
    • Är bolaget certifierat enligt ISO 14 001 eller något annat standard för miljö? Är certifikatet giltigt?

Om tjänsten innehåller användning av kemiska produkt, exempelvis städprodukter eller trädgårdstjänster.

  • Kommunicerar bolaget hur de arbetar med kontroll av utfasning av farliga ämnen?
  • Är de produkter eller tjänster som efterfrågas miljömärkta? Exempelvis Svanen, EU Ecolabel eller Bra miljöval?
    • Vilken miljömärkning används? Vad innebär miljmärkningen? Är den tredjepartsgranskad?