Malmegård
"En samhällsbyggare måste se alla i samhället"

När hemlösheten i Stockholm växer räcker det inte längre att förlita sig på kommunernas sociala insatser. Malmegårds Fastigheter och Stockholms Stadsmissions samarbete om Bostad först ger människor som hamnat snett en egen bostad och visar att även mindre privata aktörer kan göra stor nytta. 

"Hyresrätten är ett fint sätt att bo. Till skillnad från bostadsrätten kräver den inte en hög insats och är därmed tillgänglig för fler. Tyvärr lider hyresmarknaden av ett regelsystem som skapat otidsenliga inlåsningseffekter som vi behöver komma tillrätta med för att få en fungerande bostadsmarknad."

Malmegård är ett välkänt namn i Stockholms fastighetskretsar. Konstigt vore det annars. Bengt Malmegård kom tidigt in i branschen och tog efter några år över fadern Åke Malmegårds fastighetsbyrå. Han köpte sin första hyresfastighet på Mössebergsvägen i Traneberg i Bromma 1973. Snart 50 år senare äger och förvaltar Malmegårds Fastigheter ett bestånd om 25 hyresfastigheter i framför allt Stockholms innerstad med sammanlagt 900 lägenheter. Trots att Bengt Malmegård har förmedlat både kontors- och industrifastigheter och även gjort affärer utomlands har hyresrätten alltid legat honom närmast hjärtat.

Små aktörer kan göra stora insatser

Vid sidan av den egna fastighetsverksamheten har Bengt Malmegård under lång tid varit engagerad i bostadssociala frågor. Under sina sammanlagt tolv år i styrelsen för Fastighetsägarna Stockholm, de sista fyra åren som ordförande, medverkade han ofta i debatten och försökte bland annat förmå fler privata fastighetsägare att axla ett bostadssocialt ansvar.

• De kommunägda fastighetsbolagen tar ett stort ansvar, det vet alla, men många privata aktörer är också oerhört engagerade i att på olika sätt försöka ge människor ett tryggt boende. Men jag menar att fler kan göra mer och som ordförande i Fastighetsägarna Stockholm försökte jag till exempel få fler av mina branschkollegor att avsätta lägenheter till sociala ändamål.

Bengt Malmegård, som under ett långt yrkesliv haft de flesta titlar som finns att tillgå i fastighetsbranschen, beskriver sig som en entreprenör som vill få saker och ting att hända. Det gäller även i den bostadssociala diskussionen.

• Jag känner en glädje i att kunna hjälpa till. Som liten ägare kan jag kanske inte göra allt det jag skulle vilja, men jag upplever att vi har hittat en rimlig nivå i förhållande till bolagets storlek.

Långvarigt samarbete med Stockholms Stadsmission

Malmegårds Fastigheter har i över ett decennium haft ett nära samarbete med Stockholms Stadsmission. Samarbetet innebär att Malmegårds Fastigheter varje år erbjuder en till två hyreslägenheter som stadsmissionen i sin tur använder till Bostad först. Intresset är störst för mindre bostäder med lägre hyra då betalningsförmågan är begränsad. 

Bostad först innebär att människor med psykosocial problematik får en bostad. Det finns, till skillnad från konventionella sociala kontrakt, inga krav på att hyresgästen först ska upphöra med sitt eventuella missbruk eller vara drogfri. Om hyresgästen är skötsam och bedöms klara av att bo på egen hand erbjuds han eller hon att ta över kontraktet efter 18 månader, förutsatt att hyresgästen känner sig redo.

Tillvägagångssättet utmanar den traditionella boendetrappan där bostaden historiskt varit målet i en längre process. Svenska och internationella studier tyder på att åtta av tio personer som får stöd i enlighet med modellen Bostad först också lyckas bo kvar. I händelse av allvarliga störningar samarbetar Stockholms Stadsmission och hyresvärden tätt för att störningen ska upphöra och ibland innebär det att hyresgästen inte kan bo kvar. Det har hänt en gång. Enligt Bengt Malmegård är stadsmissions stora engagemang en viktig förklaring till de framgångsrika resultaten.

• De kan göra hembesök var fjortonde dag där det behövs och har en löpande dialog om hyresgästens behov och bidrar därigenom till att skapa struktur i den enskilde människans liv. Målet är trots allt att få personen på banan igen. Jag har träffat många fantastiska människor i den kommunala socialtjänsten också, men sett till engagemanget är det två olika världar.

Utanförskapet förändras och kräver nya lösningar

För närvarande har ett drygt tiotal lägenheter i Malmegårds Fastigheters bestånd lämnats till Bostad först. De lägenheter som avsatts till projektet sedan starten har i de flesta fall tagits över av hyresgästen. Bengt Malmegård är medveten om att det finns kollegor i branschen som är tveksamma till att följa hans exempel och menar att det delvis bottnar i missuppfattningen att hemlöshet framför allt drabbar personer som lider av missbruk eller psykisk ohälsa. Bland dem som bor eller har bott i någon av Malmegårds Fastigheters lägenheter finns alltifrån ensamstående kvinnor med barn till äldre ensamma människor som av olika anledningar inte kan komma in på bostadsmarknaden.

• ­Tyvärr är det många som hamnar snett i samhället och det kan gå väldigt fort. Det kan handla om en man som förlorar sin hustru efter ett långt liv tillsammans. Då är det lätt att bli deprimerad och en del tar då till flaskan. Glömmer mannen att betala hyran kan förfallet gå snabbt och plötsligt står han bostadslös på gatan. Fler måste förstå att det kan hända även den bäste.

När Bengt Malmegård blickar in i framtiden ser han framför sig att det kommer krävas rejäla insatser för att se till att även människor med svagare ekonomi hittar en bostad. Det råder ingen tvekan om att staten och kommunerna bär huvudansvaret för att komma tillrätta med det växande utanförskapet, men hittills tycker sig Bengt Malmegård inte sett några tecken på en nära förestående vändning. Därför, menar han, måste fler privata fastighetsägarna engagera sig. Bostad först är en pusselbit.

• Bostad först-modellen fungerar och borde kunna utvecklas och fungera som ett verktyg i arbetet för att få till en bättre integration. Jag vet att många av mina branschkollegor är tveksamma, men att kunna hjälpa en människa att göra en resa ut ur utanförskap till att bli inkluderad och få en lägenhet ger en enorm glädje inte bara för mottagaren utan också för givaren.

Vid sidan av det nära samarbetet med Stockholms Stadsmission har Bengt Malmegård engagerat sig i problemet med ensamhet. Väldigt många äldre vittnar om ett liv i ensamhet. Äldreboendet skulle kunna vara en plats för gemenskap, men i en stad som Stockholm där efterfrågan är mycket stor krävs långt gångna krämpor för att få en plats. Många tillbringar därför inte mer än några månader på äldreboendet innan de går bort. ”Man skäms för att det ska vara på det sättet”, säger Bengt Malmegård.

På senare år har trygghetsboenden vuxit fram som en ny boendeform för äldre. Här kan det finnas plats för dem som bedöms vara alltför friska för äldreboendet, men som själva söker ett socialt sammanhang och en samvaro med andra. Bengt Malmegård har långt gångna planer för ett nytt trygghetsboende i Sköndal som har rönt stort intresse hos kommunen.

• Det finns ett uttalat behov för att utveckla trygghetsboendet och för mig känns det helt rätt. Den som kallar sig samhällsbyggare måste se till alla i samhället. Därför är det också min ambition att fortsätta att utveckla samarbetet med stadsmissionen.