Tomträtt är en fråga som ständigt är aktuell för oss på Fastighetsägarna. Vi har samlat allt om tomträtt på en sida där du kan läsa mer om vad tomträtt är och hur det fungerar samt vad Fastighetsägarna tycker om tomträttssystemet. Du hittar även våra rapporter och nyheter som handlar om tomträtt på samma sida.
För att fastigheter ska kunna bidra till en effektiv samhällsnytta krävs ofta mycket kapital. Därför är det viktigt att regelverket kring finansiering inte försvårar renovering och utveckling av fastigheter. Fastigheter behöver kunna anpassas och förändras för att möta många olika behov. Det kan vara bostäder, skolor, affärslokaler, äldreboendet eller andra verksamheter vi behöver ha tillgång till.
Eftersom fastighetssektorn är kapitaltung påverkas den mer än många andra av förändringar i regler kring kreditgivning. Ändringar i kapitaltäckningskravet får exempelvis mycket stor effekt för våra medlemsföretag. Även reglerna som styr möjligheterna att låna på företagsobligationsmarknaden behöver utformas på ett sätt som främjar möjligheten att bygga och utveckla fastigheter.
Att undvika en för stor och riskabel skuldsättning i samhället är generellt en klok strategi. Men ofta finns en mer negativ syn på just fastighetsbranschens skuldsättning. Det gäller också privatpersoners möjligheter att ta bolån. Dagens system med långtgående amorteringskrav som sätts av Finansinspektionen istället för av bankerna innebär – i kombination med bolånetaket – ett onödigt hinder. Det är trots allt privatpersoner som finansierar nybyggda bostäderna genom egna lån. Risken är att nyproduktion av bostadsrätter minskar om människors möjligheter att få bostadslån begränsas på ett så långtgående sätt som följer av Finansinspektionens krav. På samma sätt kan det nuvarande hyressystemet försvåra finansieringen av nya bostäder.
En faktor som ofta skapa osäkerhet kring investeringar i fastigheter är otydliga och ibland krångliga plan- och byggregler. De innebär ofta ett tidskrävande merarbete och gör att fastigheter inte tillräckligt snabbt kan anpassas efter olika behov. Därför vill vi se till att de regleringar som finns är så enkla och transparenta som möjligt. På så sätt vill vi uppmuntra investeringar i utveckling och förändring av fastigheter.
Vi vill att skattereglerna ska underlätta hållbara beslut. Att ställa om fastighetssektorn till mer hållbar energianvändning skulle betyda mycket för hela samhällets klimatanpassning. Därför bör skattereglerna inte försvåra nödvändiga energieffektiviseringar eller övergång till förnybar el, såsom installation av solpaneler.
Skattereglerna behöver vara enkla, så att de inte orsakar onödig administrativ börda. Därför behöver exempelvis regelverket kring moms och fastigheter förenklas och förbättras. Till exempel när det gäller reglerna om frivillig skattskyldighet vid uthyrning av lokaler. Det är också viktigt att skattesystemet – precis som andra typer av regelverk – medger flexibilitet för att kunna ställa om fastigheter till olika behov. Det är väsentligt inte minst i tider av snabba förändringar, som under pandemin. Ett felaktigt utformat skattesystem kan bromsa ombyggnader och på så sätt göra att fastigheter inte kan utnyttjas optimalt. Skattesystemet bör därför medge ökade direktavdrag för ombyggnad och återanvändning av byggnader.
Fastighetsbeskattningen vid uthyrning av bostadslägenheter behöver ses över. Som det nu är leder den till dubbelbeskattning. Detta eftersom den dels beskattar en tänkt schablonintäkt från fastigheten, dels den verkliga intäkten från uthyrningen.
Idag begränsar inkomstskattereglerna möjligheten för företag att göra avdrag för negativ nettoränta. Det missgynnar företag som har en högre belåning. Hit hör ofta små- och medelstora fastighetsföretag som har gjort omfattande renoveringar som behöver finansieras med lån. Det gör renoveringar dyrare vilket blir ett hinder för att utveckla våra byggnader i en hållbar och flexibel riktning.
Takbeloppet för ränteavdrag bör istället anpassas till den maximala nivå som EU bestämt. Vi bör också använda EU:s valmöjlighet att medge fullt ränteavdrag för infrastrukturanpassningar, till exempel nybyggnation av bostäder. Ytterligare en förändring i skattesystemet som skulle bidra till större rättvisa är om stämpelskatten sänks för juridiska personer till samma nivå som gäller för fysiska personer och bostadsrättsföreningar.