Sociala risker vid inköp
Med ansvarsfulla inköp skapar du en trygg affär både för dig som fastighetsägare, för dina hyresgäster och för samhället i stort.
Ladda ner vår vägledning
Med ansvarsfulla inköp skapar du en trygg affär både för dig som fastighetsägare, för dina hyresgäster och för samhället i stort.
Ladda ner vår vägledningAtt göra ansvarsfulla inköp med hänsyn till sociala- och arbetsrättsliga frågor handlar om att värna om de som arbetar hos leverantören, men även de som arbetar för underleverantörer och längre bort i värdekedjan.
Fastighetsägarnas Uppförandekod för leverantörer fastställer:
Vad innebär då detta och hur kan vi kontrollera att leverantörer efterlever det?
I Sverige regleras ansvaret för arbetsmiljön i arbetsmiljölagen. Det är Arbetsmiljöverket som ska kontrollera att arbetsmiljölagen följs. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att förebygga olyckor och ohälsa, och se till att arbetsplatsen är säker. Organisationer kan vara certifierade utifrån olika arbetsmiljöstandarder. En sådan vedertagen standard är ISO 45001. Standarderna ska vara ett verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete och ställer krav på säkerhet, psykosocial arbetsmiljö, ledningens engagemang och medarbetarnas delaktighet.
Föreningsrätten reglerar arbetsgivarens och arbetstagarens rättighet att skapa samt vara medlem och aktiv i arbetsgivarorganisation respektive fackförbund. Kollektivavtalet är överenskommelsen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren där det formuleras rättigheter och skyldigheter som parterna har gentemot varandra på arbetsplatsen. I kollektivavtalet finns exempelvis bestämmelser kring lön, pension, semester, uppsägning och utstationering. Utstationering är när man som anställd skickas till ett annat land för att utföra ett arbete.
Om en leverantör är bunden till ett kollektivavtal är leverantören skyldig att följa villkoren i kollektivavtalet. Antingen kan arbetsgivaren teckna kollektivavtal via ombud, det vill säga via en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund, eller så tecknas avtalet direkt mellan arbetsgivare och fackförbund. Det sistnämnda kallas hängavtal.
Vid långa och komplexa leveranskedjor är det vanligtvis svårt att skapa transparens och kontrollera att arbetstagare arbetar med skäliga arbetsvillkor i hela kedjan, från en råvara till olika produktionssteg. Produkter och varor tillverkas ofta utanför Sverige och EU, vilket försvårar ytterligare insyn och kontroll över hur arbetsvillkoren ser ut. För tjänster finns det aspekter som kan skapa hinder för insyn och kontroll även i Sverige, exempelvis kvälls- och nattarbete. Oseriösa aktörer kan skapa osund konkurrens genom att ge ett fördelaktigt pris på bekostnad av arbetsvillkor och arbetsmiljöarbete, jämfört med en seriös aktör. Därför kan det vara viktigt att vid inköp ställa krav på hur leverantören ska säkerställa att skäliga arbetsvillkor finns.
Medborgare i länder utanför EU/ESS behöver ett arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Det är olagligt och straffbart att som arbetsgivare anställa någon utan arbetstillstånd, och det är också olagligt att arbeta utan arbetstillstånd. På arbetsgivaren ställs bland annat krav att anställningsvillkoren ska vara i nivå med svenska kollektivavtalsvillkor, samt krav på att låta berörd facklig organisation uttala sig om anställningsavtalet.
Utstationerad arbetskraft är när arbetstagare från utländska företag arbetar åt ett företag i Sverige, alternativt om de arbetar i egen regi i Sverige. Arbetsvillkoren för utstationerad arbetskraft regleras av utstationeringslagen. Om man har utstationerad arbetskraft eller om man är ett utstationerat bolag ska detta anmälas till Arbetsmiljöverket.
Vissa grupper är särskilt utsatta för oskäliga arbetsvillkor, exempelvis migrantarbetare och utländsk arbetskraft. Dessa grupper hamnar ofta i kläm mellan olika regler och kan utnyttjas av oseriösa aktörer. Det kan vara svårt som migrantarbetare att förstå vilka rättigheter man har och vilka lagar och regler som gäller i landet man åkt till för att arbeta, det gäller både i Sverige och globalt.
Vissa yrkesgrupper och tjänster är förenade med en högre risk för oskäliga arbetsvillkor. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram riskbedömningar för olika typer av tjänster. De bedömer att det finns hög risk för oskäliga arbetsvillkor inom bland annat yrkesgrupperna snöskottare på tak, måleritjänster, skogsvårdare, städtjänster, tvätteriarbetare, taxiförare, flyttjänster och godsförare.
Vi tittar närmare på vad detta innebär för de tjänster som vanligtvis är aktuella inom fastighetsförvaltning: städtjänster och snöskottare på tak.
Städtjänster
Läs mer på Upphandlingsmyndigheten webbplats om slutsatser av riskbedömningen av städtjänster.
Snöskottare av tak
Läs mer på Upphandlingsmyndigheten webbplats om slutsatser av riskbedömningen av snöskottare på tak.
För kontroll av underleverantörer i byggbranschen