Trend 2: Polarisering
Med ökade samhällsklyftor blir det alltmer centralt att skapa inkluderande och socialt hållbara stadsmiljöer som motverkar segregation och främjar integration.
Med ökade samhällsklyftor blir det alltmer centralt att skapa inkluderande och socialt hållbara stadsmiljöer som motverkar segregation och främjar integration.
Polarisering leder ofta till en försämring av det offentliga samtalet. Dialogen blir alltmer oförsonlig, vilket försämrar samhällets förmåga att hantera stora utmaningar såsom klimatkrisen, integrationen och bostadsbristen.
Polariseringen kan påverka möjligheterna för stads- och fastighetsutveckling såväl positivt som negativt. Stadsbor kommer i allt större utsträckning att känna tillhörighet till sitt kvarter, grannskap eller sin stadsdel snarare än staden som helhet. På samma sätt kommer polariseringen mellan stad och landsbygd att öka.
Ett växande problem är att konflikterna kring vad som anses utgöra god stadsplanering och arkitektur förväntas öka. Stads- och fastighetsutveckling riskerar att bli alltmer ideologiserade med ökade motsättningar med påföljande skyttegravskrig mellan exempelvis förespråkare för hyresrätter och bostadsrätter.
Möjligheten att utveckla nya spetsiga koncept som riktar sig till grupper som exempelvis efterfrågar mer klassisk arkitektur eller hållbara fastigheter, skapar nya affärsmöjligheter. Även programmering av innehåll, såsom design, tjänster och layout, ökar efterfrågan på mer nischade och profilerade erbjudanden.
Med ökade samhällsklyftor blir det alltmer centralt att skapa inkluderande och socialt hållbara stadsmiljöer som motverkar segregation och främjar integration. Analys av HUI-data och Q-Ball visar att stadskärnor med bättre ekonomisk tillväxt kännetecknas av en starkare social hållbarhet. Det finns alltså en ekonomisk fördel med att minska polariseringen inom stadsutvecklingen. Behovet av aktörer som kan fungera som medlare och dialogplattformar kommer att öka.
Trots detta är verkligheten ofta mer komplex då försök att skapa mer socialt blandade städer ofta möts av motstånd. Vanligtvis leder upprustning av nedgångna områden till gentrifiering som exempelvis i SoHo (New York), Porta Nuova (Milano) och Södermalm (Stockholm).
Vi kommer sannolikt att bevittna allt fler polariserade städer, såväl i Sverige som globalt. Trenden är stark. Politiska initiativ kan dämpa utvecklingen, men det är osannolikt att den stoppas på kort sikt.
Phillip Manfredsson är fastighetsägaren som hellre har dialog med hyresgäster som har svårt att betala hyran, än skickar ett inkassokrav. Som krokar arm med socialtjänstens vräkningsförebyggande team för att se hur de tillsammans kan hjälpa till. Som vet hur det känns att växa upp med ekonomiska bekymmer och som låter det forma hur han förvaltar sina fastigheter.