Vår tillväxtagenda: Ökad tillväxt för Sverige

Regler som ger stabila villkor för fastighetsföretagande

För att kunna bedriva ett sunt företagande i fastighetssektorn behövs stabila institutioner, frihet från korruption, förutsägbara och rättssäkra regelverk och ett starkt skydd för äganderätten. Mycket av detta finns i Sverige idag men omvärlden visar med stor tydlighet att de aldrig kan tas för givna. Inom vissa områden är det viktigt att säkerställa ett skydd för vårt rättssystem. Inom andra områden kan regelverket utvecklas.

Fastighetsägare bidrar varje dag till ökad tillväxt. Men för att kunna fortsätta med det behövs:

• Sund konkurrens på monopolmarknader
  De statliga och kommunala monopol som finns inom el, värme, vatten, avlopp och avfall behöver i så hög grad som möjligt fungera som om de vore konkurrensutsatta. De regelverk som finns runt dessa monopol behöver skärpas för att säkerställa att taxor och avgifter inte blir onödigt höga – eftersom höga taxor och avgifter leder till höjda boendekostnader.
• Tillgänglig och fungerande infrastruktur
  För att skapa ett gott näringslivsklimat för fastighetsföretag behövs en fungerande infrastruktur som gör att du snabbt, smidigt och förutsägbart kan förflytta dig inom landet men också inom våra städer. Även en god internationell tillgänglighet och snabb digital uppkoppling – i och utanför våra fastigheter – är avgörande för en stark tillväxt.
• Långsiktiga och stabila villkor för fastighetsföretagande
  Tydliga och transparenta regelverk som möjliggör för långsiktig och rättssäker utveckling av fastighetsföretag. Kommunerna behöver avhålla sig från särkrav och detaljerade mål. Särskilt inom hållbarhetsarbetet är det viktigt att mål baseras på utsläppsnivåer i stället för vissa byggmaterial eller andra detaljerade krav.
• Rättssäkra, stabila samhällsinstitutioner fria från korruption
  En stabil rättsstat, fri från korruption, en fortsatt stark demokrati, stark äganderätt och förutsägbara regelverk som säkerställer sund konkurrens och ekonomisk stabilitet är en grundläggande förutsättning för utveckling och investeringar i fastighetssektorn.

Rimliga ekonomiska villkor

Precis som alla andra företag behöver fastighetsägare ha en balans mellan intäkter och utgifter för att vara långsiktigt hållbara. Det nya ekonomiska läget med höjda räntor och en inflation som tidvis har varit hög har skapat ett helt nytt kostnadsläge. För att fastighetsägare ska kunna fortsätta bidra till att stärka Sveriges tillväxt behöver de få både en mer rimlig utveckling av statliga och kommunala taxor och avgifter samt bättre förutsättningar att kunna möta höjda kostnader med ökade intäkter.

• Fungerande och transparenta hyresförhandlingar
  För möjligheterna att över tid erbjuda hyresbostäder med god kvalitet och med en hög servicenivå behöver villkoren i dagens system med kollektiva hyresförhandlingar förbättras. Nödvändiga reformer behöver ta sikte på att främja förutsägbarhet för både fastighetsägare och hyresgäster samt säkerställa att utbudet kan möta efterfrågan på ett bättre sätt, både kopplat till lägenhetens storlek och läge.
• Fri hyressättning i nyproduktion
  Den senaste tidens kostnadsökningar på byggsidan har lett till att alltför få nya bostäder byggs. För att sänka den ekonomiska risken och därmed höja investeringsviljan behövs ett alternativ till dagens kollektiva förhandlingssystem vid nyproduktion. Genom att minska risken för den som bygger nya bostäder kan ett tillgängligt och varierat utbud av hyresbostäder komma till där efterfrågan på bostäder idag är stor.
• Förutsägbara och långsiktigt hållbara taxor och avgifter
  Taxor och avgifter för exempelvis vatten, fjärrvärme, elnät eller avfall är en inte oviktig del av människors boendekostnader. Eftersom det inte går att välja en annan leverantör för dessa typer av tjänster är det viktigt att de är förutsägbara och enkla att förstå. Taxorna måste också sättas så att investeringar för att minska till exempel förbrukning av fjärrvärme eller el lönar sig.
• Flexiblare användning av lokaler
  Det behöver bli enklare att ändra användning för befintliga fastigheter när efterfrågan ändras, både ur ett resursperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Möjligheterna att konvertera lokaler till bostäder eller anpassa befintligt bestånd för att kontor och lokaler ska kunna användas mer flexibelt behöver stärkas genom förenklade regler och minskad byråkrati.
• Förbättrade momsregler
  Dagens momsregler gör det krångligt och riskfyllt att hyra ut lokaler till vård, skola, omsorg och ideella organisationer. Genom att förenkla och utvidga möjligheterna till frivillig moms kan fler samhällsnyttiga verksamheter få tillgång till lokaler och fastighetsägare får bättre förutsättningar att investera i ny- och ombyggnation. Regler som tvingar fram återbetalning av tidigare moms, uttagsbeskattning och förbud mot att dra av moms på investeringar i bostäder försvårar i dag både investeringar och klimatanpassning.

Ett bostadsbyggande som möter efterfrågan

En fungerande bostadsmarknad stärker arbetsmarknaden – människor kan bo där jobben finns, och företag kan etablera sig där kompetens finns. I de regioner som har snabb tillväxt behövs nya bostäder. Eftersom dessa orter är motorn i hela Sveriges ekonomiska utveckling är det viktigt att dessa kommer till för att hela Sveriges tillväxt inte ska stanna av.

• Snabbare byggprocesser där nya bostäder behövs
  För den som ska bygga ett nytt bostadshus kostar det varje dag stora pengar från det att projektet planerats till dess att det står färdigt. Pengar som i slutändan läggs på hyran för dem som ska bo i huset, eller som gör att bygget aldrig blir av. Genom förenklade plan- och byggprocesser kan denna tid kortas betydligt.
• Ränteavdrag som stimulerar investeringar
  För att hantera högre kapitalkostnader och samtidigt upprätthålla investeringstakten krävs ett reformerat ränteavdragssystem som minskar den ekonomiska risken vid nya byggprojekt.
• Transparenta och tydliga regelverk som är lika för alla överallt
  Kraven som ställs i byggprocessen ska vara enkla att förstå och gälla lika för alla överallt. Sätt generella, målinriktade krav på exempelvis utsläpp och låt fastighetsägaren välja hur målen nås i stället för detaljerade, kommunspecifika regler som höjer kostnaderna.