Elanläggning och elektrisk utrustning

Är din elanläggning säker?

Som fastighetsägare räknas du som innehavare av en elanläggning när det finns el draget till fastigheten. Du förväntas ha fortlöpande tillsyn av de elanläggningar som finns i dina fastigheter. Elfel kan orsaka omfattande skador på person och egendom. Det är därför viktigt att lära sig att upptäcka och åtgärda fel och brister i elanläggningar och elektrisk utrustning i tid. Genom kontroller kan slitage, föråldringsskador eller felaktig användning upptäckas och åtgärdas.

I alla bostäder finns en elanläggning, en så kallad starkströmsanläggning. Med starkström menas spänning, strömstyrka eller frekvens som kan vara farlig för människor eller egendom. Som ägare av en fastighet måste du se till att elanläggningar ger ett betryggande skydd mot person- eller sakskador.En elanläggning börjar vid punkten där elen tas ut från överföringsnätet och slutar i den punkt där elen förbrukas. Till anläggningen hör även elektrisk utrustning. Föremål som endast är anslutna till elanläggningen omfattas inte av anläggningen (t ex en dator eller lampa).  

Innehavaren ska enligt ELSÄK-FS 2022:3 fastställa rutiner för den fortlöpande kontrollen. Rutinerna ska grunda sig på en riskbedömning som tagit hänsyn till elanläggningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Rutinerna ska som utgångspunkt dokumenteras.  

Skyltning, märkning och dokumentation 

En elanläggning ska ha den skyltning som krävs för att säkerställa att anläggningen ger ett betryggande skydd mot person- eller sakskador. Skyltningen kan både syfta till att varna om en risk och förbjuda visst beteende. Bestämmelserna om skyltning finns i Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd ELSÄK-FS 2022:2. Ett krav på att anläggningen ska ha den märkning och dokumentation som krävs för att olika anläggningsdelar ska kunna identifieras för drift och underhåll följer av ELSÄK 2022:1. 

Hur upprättar jag en bra rutin för löpande kontroll?

Rutinerna ska baseras på en riskbedömning, som tar hänsyn till anläggningens och den elektriska utrustningens utförande, ålder, omgivande miljö och användning. Om elanläggningen eller någon av dessa delar ändras behöver en ny riskbedömning genomföras.

Elanläggningar och elektisk utrustning som bedöms ha högre risker behöver tätare och mer omfattande kontroller än anläggningar med lägre risker. Som exempel på detta kan nämnas att äldre elanläggning som är placerad utomhus behöver tätare och mer omfattande kontroll än nyare anläggning placerad inomhus.

I rutinen bör det framgå kontrollernas omfattning och intervall, vilka kontrollmetoder som ska användas, hur resultatet dokumenteras och hur brister som upptäcks ska omhändertas samt vilka som har i uppgift att genomföra kontrollerna och vilken typ av kompetens som krävs för de olika kontrollerna.

1. Lär känna din anläggning och din elektiska utrusning. Genom denna inventering kan du bland annat identifiera om ansvaret för den fortlöpande kontrollen är fördelat på flera samt vad det finns för elektrisk utrustning och om det finns anvisningar från tillverkaren om kontroller som bör följas.
2. Gör en riskbedömning. Att utföra en riskbedömning innebär oftast att man lär sig mer om den egna anläggningen och därmed kan utföra kontrollerna på ett bra sätt. Använd Elsäkerhetsverkets vägledning.
3. Ta fram rutiner för fortlöpande kontroll utifrån riskbedömningen. Här bör det framgå kontrollernas omfattning och intervall, vilka kontrollmetoder som ska användas, hur resultatet dokumenteras och hur brister som upptäcks ska omhändertas samt vilka som har i uppgift att genomföra kontrollerna och vilken typ av kompetens som krävs för de olika kontrollerna.
4. Genomför den fortlöpande kontrollen. Implementera dina rutiner och genomför kontrollerna. Förankra rutinerna så att kontrollerna blir genomförda och få in kontrollerna i era befintliga rutiner.
5. Åtgärda eventuella brister. Fel och brister som upptäcks ska åtgärdas. Ibland kan en brist som behöver åtgärdas klassas som ett elinstallationsarbete och får därmed endast utföras av en person med egen auktorisation eller ett elinstallationsföretag. Genom Elsäkerhetsverkets e-tjänst Kolla elföretaget kan du hitta ett registrerat elföretag.

Vad gäller vid elarbeten?

Fastighetsägaren kan vid elarbeten antingen klassas som anläggningsinnehavare men även som ett elinstallationsföretag. Beroende på klassning gäller olika regler kring elsäkerhet.

Krav på anläggningsinnehavare

Som fastighetsägare är du normalt anläggningsinnehavare och är då skyldig att:

• Se till att anläggningen är säker för människor vad gäller stötar, överslag, brand och liknande.
• Åtgärda anläggningen om brister upptäcks.
• Ge elinstallationsföretaget den information om anläggningen och arbetet som behövs.
• Kontrollera elföretaget som utför elinstallationsarbete på anläggningen och att de finns i Elsäkerhetsverkets register över elinstallationsföretag.
• En fastighetsägare kan även klassas som ett elinstallationsföretag. Det företag som någon gång utför elinstallationsarbete klassas som ett elinstallationsföretag. Det spelar alltså ingen roll vilken bransch ditt företag tillhör

Krav på elinstallationsföretag

Är du klassad som ett elinstallationsföretag gäller då att:

• Företaget har ansvaret för att elinstallationsarbetet är utfört enligt kraven.
• Företaget ska ha ett egenkontrollprogram.
• Företaget ska ha minst en elinstallatör anställd för regelefterlevnad.
• Företaget ska se till att elinstallationsarbetet endast utförs av elinstallatörer eller andra personer som omfattas av egenkontrollprogrammet.

Fastighetsägarens ansvar

Att äga och förvalta en fastighet innebär ett stort ansvar. Du har inte bara ansvar för byggnaden och dess tekniska funktioner utan du har också ett indirekt ansvar för boendes hälsa och säkerhet. Allt detta regleras av Miljöbalken och det innebär att du som fastighetsägare ansvarar för att gällande lagar följs – så kallad egenkontroll.