Förpackningsavfall ska gå lättare att sortera för hushåll och verksamheter. Kommunen kommer ta över insamlingsansvaret för förpackningar. Här kan du läsa hur fastighetsägare påverkas och vad man behöver tänka på.
Sedan den 1 januari 2023 gäller förordningen om producentansvar för förpackningar (2022:1274). Förordningen syftar till att underlätta för hushåll och verksamheter att sortera sitt förpackningsavfall och att öka materialåtervinningen.
Regelverket ska minska mängden nya förpackningar och nedskräpning samt säkerställa en hälso- och miljömässigt bättre avfallshantering. En mer resurseffektiv avfallshantering bidrar till den gröna omställningen och minskade koldioxidutsläpp.
Kommunerna har fram till utgången av 2026 på sig att bygga ut systemet. Från 2027 ska alla hushåll och samlokaliserade verksamheter ha tillgång till fastighetsnära insamling.
Det nya regelverket innebär nya roller för kommunerna och för producentansvarsorganisationerna (PRO). Kommunerna har det formella ansvaret för insamling av förpackningsavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter.
Med samlokaliserad verksamhet avses en verksamhet som använder samma avfallssystem som hushållen på eller i anslutning till en fastighet. Producenterna har numer endast det finansiella ansvaret för insamling och återvinning.
Från och med 1 januari 2024 är det endast kommunen – eller av kommunen anvisade entreprenörer – som får hämta och transportera hushållens förpackningsavfall.
Avtal som finns mellan fastighetsägare och privata entreprenörer sedan tidigare blir inte ogiltiga i sig, men insamling utan kommunens uppdrag strider mot kommunens ensamrätt enligt miljöbalken.
Tänk på: Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar bör se över och avsluta äldre avtal som omfattar insamling av hushållens förpackningsavfall.
Kommunerna har till och med utgången av 2026 på sig att bygga ut den fastighetsnära insamlingen. Senast den 1 januari 2027 ska fastighetsnära insamling av pappers-, plast, glas och metallförpackningar finnas på plats för hushåll och anmälda samlokaliserade verksamheter. Insamlingen ska vara gratis för hushållen och i förlängningen för fastighetsägare och bostadsrättsföreningar.
Vanliga mindre förpackningar från exempelvis mathållning och förbrukningsvaror ska samlas in i fastighetsnära system.
Skrymmande förpackningar, det vill säga större sällanförpackningar som flyttkartonger, större pappersförpackningar från teknikutrustning och möbler, ska samlas in vid lättillgängliga insamlingssystem.
Insamlingen har dimensionerats utifrån Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen och bygger på kostnadsberäkningar avseende insamling i separata kärl.
Varje kommun ska ha en gällande renhållningsordning som består av avfallsföreskrifter och en avfallsplan som antas av kommunfullmäktige.
Avfallsföreskrifterna anger under vilka förutsättningar fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare själva får ta hand om avfall, och avfallsplanen ska bland annat omfatta förpackningar och platser för insamling.
Förutsättningarna skiljer sig åt mellan kommuner, därför behöver fastighetsägare som redan har eller planerar för implementering av fastighetsnära insamling sätta sig in i hur insamlingen är organiserad där fastigheten ligger.
Kommunen kan inte kräva att ett särskilt utrymme i befintlig byggnad iordningställs för förpackningsinsamling.
Vid ombyggnation eller nybyggnation kan kommunen däremot ställa krav på avfallsutrymmets utformning och anordningar. Vi rekommenderar att ha med avfallsutrymmen i planering för ny- och ombyggnad.
Om insamling på fastigheten inte är möjlig kan kommunen – med stöd av sina avfallsföreskrifter – anvisa en alternativ hämtningsplats så nära som möjligt, platsen kan även vara gemensam för flera fastigheter.
Mer information på Boverkets webbplats.
Från den 1 januari 2027 ska skrymmande papper-/kartong- och plastförpackningar samlas in via LIP. Många nuvarande återvinningsstationer kommer även framöver att utgöra LIP, men antalet platser blir färre och bemannade återvinningscentraler ingår.
Vid pågående bygglovs- och detaljplaneärenden får LIP användas för alla förpackningsslag men det kommer inte vara tillåtet att hänvisa boende till dessa stationer som alternativ för den fastighetsnära insamlingen.
Producentansvaret är oförändrat och det är fortfarande producenterna som står för kostnader för insamling och behandling av förpackningsavfallet. Kommunerna blir ersatta för sitt insamlingsarbete. Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att fatta beslut om ersättningen.
Insamlingen finansieras genom producenternas ersättning till kommunerna enligt producentansvaret och Naturvårdsverkets föreskrifter (schabloner). Eventuell mellanskillnad får finansieras via den kommunala avfallstaxan. Det är inte avgiftsfritt för alla tjänster: kommunen får ta betalt för tillägg, till exempel tätare hämtning, extratömningar eller lång dragväg.
Kommunerna får genom inrapportering till Naturvårdsverket del av en schablonersättning som baseras på summan av:
Ersättningsmodellen som Naturvårdsverket har tagit fram är teknikneutral vilket innebär att det är upp till kommunen att välja system och att utforma sina tjänster. Äger du fastigheter i olika kommuner kan bestämmelserna skilja sig åt.
Ersättning består både av en fast ersättning per lägenhet i flerbostadshus, en rörlig ersättning per ton insamlat material samt en viss frekvens i antal hämtningar per år.
Om fler kärl eller tömningar behövs kan kommunen ta ut en särskild avgift.
Kommunerna kan även ta ut en eventuell mellanskillnad mellan faktiska kostnader och den ersättning som betalats av producenterna.
Exempel: sopsugar, som ibland drivs av kommunerna men inte bör bekostas av producenterna.
Utgångspunkten för ersättningsmodellen är att de förpackningar som är vanliga för hushållen ska samlas in fastighetsnära och att skrymmande förpackningar samlas in via lättillgängliga insamlingsplatser.
Lättillgängliga insamlingsplatser ska verka parallellt med fastighetsnära insamling. Fastighetsägare kan inte hänvisa sina hyresgäster till endast lättillgängliga insamlingsplatser.
Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att löpande följa upp och utvärdera systemets införande och utveckling. Det arbetet ska göras i nära dialog med de centrala aktörerna.
Verksamheter i en fastighet behöver veta vilket ansvar som gäller för förpackningsavfall – och om avfallshanteringen är gemensam med hushållen eller inte påverkar vilka insamlingslösningar som kan användas.
Alla verksamheter ansvarar för att hantera sitt förpackningsavfall. Fastighetsägare bör ta reda på hur deras lokalhyresgäster hanterar sitt avfall.
Verksamheter med samlokaliserad avfallshantering som väljer kommunal insamling omfattas av fastighetsnära insamlingen tillsammans med hushållen.
Verksamheter som inte är samlokaliserade omfattas fortsatt av producenternas ansvar och kan utan avgift lämna förpackningsavfall på mottagningsstationer.
De kan också lämna avfallet till marknadsdrivna system för återanvändning eller materialåtervinning.
En samlokaliserad verksamhet är en verksamhet som delar avfallsutrymmen och/eller avfallslösning med hushållen i samma fastighet (till exempel samma miljörum, kärl eller hämtning), alltså där avfallshanteringen är gemensamt ordnad.
Checklista för fastighetsägare: