Fastigheter är avgörande för att människor ska kunna bo, arbeta och upprätthålla samhällsviktiga funktioner även vid allvarliga kriser som krig eller krigsfara. Fastighetsägare är därför en viktig del av vårt civila försvar.
Ladda ner Fastighetsägarnas metodstödAtt arbeta med robusthet och krisberedskap innebär flera fördelar:
Även med begränsade resurser kan du öka robustheten genom att skaffa kunskap om fastighetens system och identifiera hur olika störningar påverkar den. Det är särskilt viktigt i äldre fastigheter där det kan finns brister i kunskapen om system och funktioner.
Olika fastighetsägare har olika resurser att genomföra robusthetshöjande åtgärder. Ett generellt förhållningssätt till åtgärderna som presenteras i detta metodstöd kan därför vara att se åtgärderna i fyra steg: kartlägg fastighetens förutsättningar, planera för hur olika störningar ska hanteras, förbered nödvändiga åtgärder och genomför och installera lösningar.
Även med begränsade resurser kan du öka robustheten i din fastighet genom att säkerställa att du har kunskap om fastighetens system och därmed kan kartlägga hur exempelvis ett värmeavbrott kan se ut i din fastighet och ta fram en handlingsplan därefter. Kunskap om fastigheten och olika system är en förutsättning för att kunna öka robustheten i din fastighet. Framför allt i äldre hus som bytt ägare eller personal kan det finnas brister i kunskapen om fastighetens system och förutsättningar.
En del av arbetet är att identifiera behov hos de som bor eller verkar i fastigheten. Det kan till exempel handla om:
Denna kunskap gör det möjligt att prioritera rätt åtgärder vid exempelvis begränsad tillgång till el. Det är dock viktigt att alla personuppgifter hanteras i enlighet med dataskyddslagstiftningen (GDPR) och att diskrimineringslagstiftningen följs.
Information till hyresgäster är en central del av krisberedskapen.
I förebyggande syfte kan informationen innehålla råd om beredskap för lokalhyresgäster och råd om hemberedskap för de boende, till exempel vilken utrustning som bör finnas i hemmet. Informationen kan spridas via digitala kanaler, i trapphus eller genom utskick.
Vid en pågående störning är det viktigt att ge tydlig och anpassad information om situationen. Det är därför en fördel att i förväg ha förberett kommunikation för olika typer av scenarier.
Granngemenskap bidrar till ökad trygghet och ett mer motståndskraftigt samhälle. Genom att uppmuntra hyresgäster att lära känna varandra skapas förutsättningar för att hjälpa varandra vid behov.
Som fastighetsägare kan du främja detta genom gemensamma aktiviteter och forum för kontakt.
En åtgärd kan vara att planera för hur eventuella gemensamma utrymmen kan användas vid en allvarlig störning eller i krig.
Vid höjd beredskap ansvarar du som fastighetsägare för att skyddsrum kan tas i bruk. Det innebär att du ska:
Krisberedskap handlar om förmågan att hantera störningar i fredstid, såsom översvämning, brand, avbrott i el eller vatten.
Civilt försvar avser beredskap vid krig eller höjd beredskap.
Som fastighetsägare behöver du arbeta med båda, eftersom kriser kan uppstå både i fredstid och i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge.
Krisberedskap vid krig eller krigsfara innebär att du som fastighetsägare planerar för att fastigheten ska fungera så långt som möjligt även vid allvarliga störningar, till exempel avbrott i el, vatten eller värme.
Höjd beredskap innebär att samhället ställer om för att hantera krig eller krigsfara. Det kan påverka tillgången till resurser och ställer krav på medborgare och företag, till exempel högre krav på fastighetsägares förmåga att upprätthålla funktioner i sina fastigheter så långt det är möjligt.
Fastighetsägare är, likt näringslivet i övrigt, en del av Sveriges civila försvar och ansvarar för fastighetens drift, underhåll och funktion. Det innebär att så långt som det är möjligt försöka se till att byggnaden kan användas. Fastighetsägare är dock beroende av att el-, värme- och vattenförsörjningen fungerar.
Lokalhyresgäster är också en del av Sveriges civila försvar och har en skyldighet att försöka se till att de på egen hand kan bedriva sin verksamhet så långt som möjligt i en krigssituation. Myndigheten för civilt försvar (MCF) har tagit fram en broschyr, som heter Beredskap för företag.
Även boende är en del av Sveriges civila försvar. MCF har tagit fram en broschyr, som heter Om krisen eller kriget kommer, som riktar sig till medborgare. Där kan man bland annat läsa om vikten av att ha en god hemberedskap.
Om det finns skyddsrum i fastigheten ansvarar fastighetsägaren för att de underhålls och kan tas i bruk vid beslut om höjd beredskap. Skyddsrummet ska i så fall kunna iordningställas inom 48 timmar. Läs mer om skyddsrum.
Genom att kartlägga fastighetens förutsättningar, system och beroenden av el-, värme- och vattenförsörjning kan en fastighetsägare öka robustheten. Dessutom kan fastighetsägare stärka IT-säkerheten för att skydda sig mot cyberattacker och ge information till lokalhyresgäster och boende om hur de kan stärka sin motståndskraft och skapa en hemberedskap.
Krisberedskap avser hantering av störningar i fredstid, till exempel översvämningar och bränder, medan civilt försvar handlar om samhällets beredskap vid krig, krigsfara och antagonistiska hot. För att skydda fastigheten, hyresgäster och öka samhällets motståndskraft är det bra om fastighetsägare arbetar med bägge och har ett helhetsperspektiv.