Platssamverkan - BIDs
Sedan många år tillbaka arbetar Fastighetsägarna med BID-modellen som förebild. Det innebär att vi organiserar frivillig samverkan mellan privata och offentliga aktörer, i syfte att öka trivseln och tryggheten i bostadsområden.
Sedan många år tillbaka arbetar Fastighetsägarna med BID-modellen som förebild. Det innebär att vi organiserar frivillig samverkan mellan privata och offentliga aktörer, i syfte att öka trivseln och tryggheten i bostadsområden.
Business Improvement District (BID) är den mest välkända termen för organiserad platssamverkan som syftar till att öka attraktiviteten och fastighetsvärden i området. Modellen bygger på lokalt engagemang där privata och offentliga aktörer arbetar tillsammans för att förbättra och utveckla sitt gemensamma närområde. Internationellt bygger BID på lagstiftning vilket gör att lokala aktörer måste samverka för att öka attraktiviteten i ett område.
I Sverige används ofta begreppet platssamverkan för frivillig samverkan mellan olika typer av aktörer i ett område med en gemensam målsättning om att utveckla en specifik och avgränsad plats. Det kan handla om att göra en plats mer attraktiv. Det kan också handla om att omvandla ett område. Vid platssamverkan ligger fokus på den fysiska miljön mellan husen, där fastighetsägare och kommunen är centrala i samarbetet. Tillsammans arbetar man för att skapa trivsamma miljöer, mysiga stråk och ett varierat utbud av kommersiell verksamhet som bildar en välkomnande helhet. En attraktiv plats som människor vill bo och vistas i.
Den 1 augusti 2026 införs en ny lag om områdessamverkan. Till skillnad från traditionell platssamverkan bygger områdessamverkan inte enbart på frivillighet. Lagen innebär att samverkan inom ett geografiskt avgränsat område kan organiseras för att analyserar behov av och genomföra åtgärder som ska bidra till att förebygga brott, skapa trygghet och stärka områdets attraktivitet och lokala näringsliv och däri genom långsiktigt tillgodose områdets gemensamma bästa.
Ja. Den nya lagen innebär att en avgift kan tas ut av samtliga fastighetsägare inom ett beslutat område, även av fastighetsägare som inte aktivt vill delta i samverkan.
Ja, om ett beslut fattas för ett område där du äger fastighet eller byggnad är du skyldig att betala avgiften, även om du inte deltagit i beslutet.
Det är det geografiskt avgränsade området som avgör vilka fastighetsägare som omfattas. Alla fastigheter och byggnader inom det beslutade området kan bli skyldiga att bidra till finansieringen.
Det är kommunen som beslutar om områdessamverkan och om en avgift ska införas inom ett område.
Avgiftens storlek är inte fastställd i lagen, utan beror på vilka åtgärder som planeras inom området och vilka kostnader dessa medför. Den totala kostnaden fördelas mellan fastighetsägarna utifrån den nytta respektive fastighet bedöms ha av insatserna. Det innebär att avgiften kan variera mellan olika områden och mellan olika fastighetsägare inom samma område.
Avgiften och budgeten ska hanteras av en organisation som inte är vinstdrivande och som arbetar med områdessamverkan. Avgiften ska betalas på begäran av den som bedriver områdessamverkan.
I många delar av Sverige finns redan etablerade samarbeten där fastighetsägare tillsammans med kommuner och andra aktörer utvecklar områden på frivillig basis.
Den nya lagen förändrar inte möjligheten att fortsätta bedriva frivillig områdessamverkan. Skillnaden är att lagen också möjliggör en modell där samtliga fastighetsägare inom ett område kan bli skyldiga att bidra ekonomiskt.
Det beror på hur beslutet utformas. Områdessamverkan ska vara långsiktig, men beslut ska prövas årligen. Den som bedriver områdessamverkan ska senast den 31 mars varje år upplysa kommunen om planeringen och förutsättningarna.
Byggnader som enbart är en- och tvåbostadshus och komplementbyggnader till sådana hus omfattas inte. Övriga fastigheter och byggnader omfattas.
Vad olika BID gör för insatser eller aktiviteter utgår från hur området ser ut, samt vilka förutsättningar och behov som finns där. Det kan vara trygghetsskapande åtgärder, insatser i området av ren förvaltningskaraktär eller kring social hållbarhet, utveckling av kvällsekonomi eller gemensam hantering av klimatanpassning. Nedan ser du exempel på lyckade BID-insatser.
Fastighetsägarna har tagit fram några olika rapporter om hur frivillig och BID-inspirerad samverkan kan bidra till tryggare och mer attraktiva områden.
I rapporten BIDs i Stockholmsregionen kartlägger vi etablerade BIDs i regionen, BIDs under uppstart och var det finns potential för etablering av nya BIDs samt analyserar resultaten för att ta reda på vilka områden i Stockholmsregionen som skulle kunna bli tryggare genom mer samverkan.
I rapporten Starkare tillsammans - Tryggare och attraktivare livsmiljöer genom BID-inspirerad samverkan, berättar vi vad BID-inspirerad samverkan innebär och hur den skiljer sig från andra former av platssamverkan, hur BID fungerar i praktiken och vad modellen ger för resultat. Några av de medlemsföretag som själva engagerat sig i BID-inspirerad samverkan delar också med sig av sina erfarenheter och lärdomar som inspiration till andra.