Behöver du hjälp att lösa en tvist om till exempel störande grannar? Våra fastighetsjurister kan biträda dig i förhandlingar och agera ombud i hyresnämnd och allmän domstol.
Skicka en förfråganFråga om uppsägning av ett hyresavtal kan ibland avgöras i hyresnämnd och ibland i allmän domstol, d.v.s. tingsrätt. När hamnar man i vilket domstol?
När det gäller uppsägning av ett bostadshyresavtal kan hyresnämnden avgöra frågan om bostadshyresgästen ska ha rätt att bo kvar i sin lägenhet eller inte. Detta gäller dock endast uppsägningar till hyrestidens utgång, d.v.s. (normalt sett) med tre månaders uppsägningstid. Finns det t.ex. obetalda hyror som är ett skäl till uppsägningen kan hyresnämnden inte fatta något beslut vad gäller hyresgästens skyldighet att betala hyrorna till hyresvärden. Hyresnämnden kan inte heller pröva uppsägningar till omedelbart upphörande p.g.a. förverkande.
När det gäller lokaler så behöver en lokalhyresgäst hänskjuta sin uppsägning för villkorsändring, samt hyresvärdens uppsägning för avflyttning eller villkorsändring till hyresnämnden för medling för att trygga sin rätt till eventuellt skadestånd. Hyresnämnden medlar dock endast mellan parterna i dessa fall och kan inte fatta något beslut om t.ex. uppsägningens giltighet. Inom ramen för medlingen kan hyresnämnden även yttra sig om marknadshyran för en lokal eller rörande om en erbjuden ersättningslokal ska anses godtagbar eller inte.
Det är även till hyresnämnden som en hyresgäst kan vända sig för att ansöka om uppskov med avflyttningen. Hyresnämnden kan då fatta beslut om ifall hyresgästen kan få uppskov och i så fall hur långt uppskov hyresgästen ska få.
Hyresnämnden kan även medla i andra tvister mellan parterna om så begärs. I dessa fall rör det sig dock endast om en frivillig medling och vill någon part inte medverka så kan inte hyresnämnden göra något.
I tingsrätt prövas frågan om hur mycket en hyresgäst ska betala till hyresvärden, för det fall att det är tvist mellan parterna om obetald hyra eller nedsättning av hyra. Tingsrätten kan även pröva frågan om uppsägningens giltighet när det gäller uppsägning till omedelbart upphörande på grund av förverkande.
I tingsrätt prövas också t.ex. andra typer av skadeståndsmål, konkursansökningar, entreprenadtvister och fråga om uppsägning och tvångsinlösen av bostadsrätt.
Våra jurister ha koll på vilka ärenden som ska prövas i vilken instans och vad som brukar vara den snabbaste vägen att gå. Välkommen att höra av dig med din fråga idag!
Enligt jordabalken (som brukar kallas hyreslagen) och bostadsrättslagen ska den boende inte utsätta sina grannar för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller försämra deras bostadsmiljö. Dessutom ska den boende se till att hålla ordning i och utanför bostaden.
En störning kan med andra ord innebära att någon ofta spelar för hög musik på kvällarna, att ett par ofta bråkar och skriker eller att någon ständigt lämnar soppåsar utanför sin dörr.
För att förtydliga vad som gäller i en fastighet kan fastighetsägare och bostadsrättsföreningar införa ordningsregler, som till exempel kan handla om att de boende inte får föra oväsen klockan 22–07 eller skaka mattor från balkongen.
Om en fastighetsägare eller brf-styrelse får reda på att det förekommer störningar som i lagens mening är störningar, så är den skyldig att agera. Du som fastighetsägare eller din brf-styrelse bör därför ha en rutin att agera utifrån vid störningar.
Du kan till exempel som första steg försöka få grannarna att prata med varandra om någon hör av sig med klagomål om störande grannar. Hjälper inte det kan den som upplever störningarna börja logga när det sker och vad det är som stör. Det blir ett underlag som du kan använda i vidare diskussioner med den som stör. Om störningarna fortsätter ska du skicka en så kallad rättelseanmaning, där grannen uppmanas att sluta med störningarna. Vidare ska socialnämnen underrättas.
Om rättelseanmaningen inte får någon effekt kan grannen sägas upp, vilket kan leda till en rättslig tvist om personen inte godtar uppsägningen. Där blir du som fastighetsägare eller din brf och grannen motparter.
Över 30 specialister på området.
För fastighetsägare och brf-styrelser.
Enligt våra kundmätningar.
Enligt hyreslagen och bostadsrättslagen ska den boende inte utsätta sina grannar för störningar som kan vara skadliga för hälsan eller försämra deras bostadsmiljö. Dessutom ska den boende se till att hålla ordning i och utanför bostaden.
En störning kan med andra ord innebära att någon ofta spelar för hög musik på kvällarna, att ett par ofta bråkar och skriker, en hund skäller hela dagen eller att någon ständigt lämnar soppåsar utanför sin dörr eller skräpar ner i det gemensamma grovsoprummet.
För att förtydliga vad som gäller i en fastighet kan fastighetsägare och bostadsrättsföreningar införa ordningsregler, som till exempel kan handla om att de boende inte får föra oväsen klockan 22–07 eller skaka mattor från balkongen. Många brf:er är också intresserade av möjligheten till kameraövervakning av gemensamma utrymmen, som exempelvis grovsoprum.
Om en fastighetsägare eller styrelsen i en bostadsrättsförening får reda på att det förekommer störningar, så är den skyldig att agera. Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar bör därför ha en rutin att agera utifrån vid störningar.
Du kan till exempel som första steg försöka få grannarna att prata med varandra om någon hör av sig med klagomål om störande grannar. Hjälper inte det kan den som upplever störningarna börja logga vad för typ av störning det är fråga om och när störningarna förekommer. Det blir ett underlag som du kan använda i vidare diskussioner med den som stör. Om störningarna fortsätter ska du skicka en så kallad rättelseanmaning, där den störande grannen uppmanas att sluta med störningarna. Vidare ska socialnämnen underrättas.
Om rättelseanmaningen inte får någon effekt kan det vara möjligt att säga upp den störande hyresgästen eller bostadsrättshavaren, vilket kan leda till en rättslig tvist om personen inte godtar uppsägningen.