Krisberedskap för fastighetsägare
Förbered dig för det oväntade och stärk din förmåga att motverka och hantera en kris.
Förbered dig för det oväntade och stärk din förmåga att motverka och hantera en kris.
En brand kan orsaka omfattande skador på en fastighet och utgör en akut fara för hyresgästernas säkerhet, kräver omedelbar evakuering och snabb insats från räddningstjänsten.
Fastighetsägare är skyldiga att förebygga, hindra och begränsa bränder samt att tillhandahålla utrustning för släckning och livräddning. Läs mer om brandsäkerhet och systematiskt brandskyddsarbete.
Som fastighetsägare ansvarar du för att förebygga olyckor och ohälsosamma förhållanden för de som bor och vistas i fastigheten. Läs mer om fastighetsägarens ansvar.
Störningar i el-, vatten-, data- eller värmeförsörjning kan påverka hyresgästernas verksamhet.
Som fastighetsägare ansvarar du för att förebygga olyckor och ohälsosamma förhållanden för de som bor och vistas i fastigheten. Läs mer om fastighetsägarens ansvar.
Olyckor inom fastigheten kan resultera i personskador eller skador på egendom, och kräver omedelbar åtgärd för att säkra området och bistå de drabbade.
Som fastighetsägare ansvarar du för att förebygga olyckor och ohälsosamma förhållanden för de som bor och vistas i fastigheten. Läs mer om fastighetsägarens ansvar.
Skyfall och översvämningar kan orsaka betydande skador på fastighetens struktur och inredning, vilket leder till risker för mögel och elektriska faror. En översvämning kan också påverka dricksvattenkvaliteten.
Ras kan exempelvis utlösas av blötsnö på tak men också regn och översvämningar. Ras kan orsaka allvarliga skador på fastighetskonstruktioner, inklusive fundament och stödstrukturer.
Fastighetsägare behöver aktivt jobba med klimatanpassning och själv vidta förebyggande åtgärder för att säkra husen mot översvämningar, värme, stormar, och ras, som kan få stora konsekvenser och som vi redan nu vet blir vanligare. Läs mer om hur du som fastighetsägare kan gå till väga för att klimatanpassa dina fastigheter.
Sprängningar och andra attacker (till exempel skottlossning) kan orsaka strukturella skador på fastigheten och utgör en direkt fara för människors liv, hälsa och säkerhet. En sprängning kräver omedelbar evakuering och insats från polis och räddningstjänst. Dessutom får skadorna ofta stora ekonomiska konsekvenser för fastighetsägaren.
2019 utsatte fastighetsbolaget Stångåstaden i Linköping för en sprängning i en av sina fastigheter och 131 lägenheter förstördes. I vårt webbinarium möter du vd:n Fredrik Törnqvist som berättar om sina erfarenheter och lärdomar kring hur man som fastighetsbolag hanterar en sådan extraordinär situation. Se webbinariet
Oavsiktliga utsläpp av farliga kemikalier eller gaser kan innebära allvarliga hälsorisker och kräva snabbt ingripande för att begränsa exponering och sanera området.
Som fastighetsägare ansvarar du för att förebygga olyckor och ohälsosamma förhållanden för de som bor och vistas i fastigheten. Läs mer om fastighetsägarens ansvar.
Var mentalt och praktiskt förberedd så långt det går och utifrån vad som är möjligt och rimligt i er organisation.
En krisplan beskriver hur du som fastighetsägare ska agera om en kris uppstår. I krisplanen beskrivs möjliga krissituationer som kan uppstå för fastighetsägare och hur de påverkar er verksamhet.
Syftet med krisplanen är att minimera skadorna som kan uppstå och så snabbt som möjligt få verksamheten att återgå till normalläge. Genom att planera för vilken typ av åtgärder du bör vidta är du och din organisation mer förbered och kan minska konsekvenserna av en kris.
Krisplanen bör innehålla rutiner för vilka personer som ska agera samt vad deras roller och ansvar är. Krisplanen ska vara ett levande dokument som bör uppdateras ofta. Detsamma gäller kontaktuppgifter till medarbetare, boende och lokalhyresgäster. Öva också på ett krisscenario. Det ger mental förberedelse och tydliggör vad ni behöver förbättra i er beredskap.
En uppdaterad krisplan underlättar hantering av den akuta fasen av krisen. Den gör att ni kan agera snabbt och att medarbetare vet vem som gör vad. Se till att någon medarbetare är på skadeplatsen, om det är säkert och möjligt, och att några arbetar från kontoret. Den som är på skadeplatsen hanterar praktiska frågor, medan de som är på kontoret tar övergripande beslut och planerar långsiktigt.
Ha en tät dialog med räddningstjänst och polis och ta reda på hur de som drabbats mår. Skapa en lägesbild genom att tala med räddningstjänst, polis och restvärdesledare. Kontakta hyresgästerna så snart som möjligt. Det är bra att ha en överblick innan man talar med boende och lokalhyresgäster. Tänk på att medarbetare kan få frågor från hyresgäster och ha rutiner för hur de ska svara. Dela enbart sådan information som är bekräftad av polis eller säkerställd på annat sätt.
Glöm inte att ta hjälp från andra samhällsaktörer så som kommunen, kyrkan och frivilligorganisationer som kan bistå med insatser, resurser och stöd till de drabbade. Ge den bekräftade information som finns i nuläget. Se över om det kan behövas tolkar för kommunikation med boende och lokalhyresgäster. Tolkar kan sökas via Kammarkollegiets register.
Tänk på att dokumentera! Skriv ner vilka beslut ni tar i krisgruppen, vem som gör vad, vilken information ni fått från boende, lokalhyresgäster och andra aktörer samt vid vilken tidpunkt respektive information inkom. Var saklig och undvik onödig personuppgiftsbehandling. Dokumentation är viktigt för polis och försäkringsbolag. Dessutom är dokumentation kritiskt för att man som fastighetsägare ska kunna analysera och utvärdera sin krishantering. Ta bilder och filma på skadeplatsen om det är möjligt men visa hänsyn mot de som drabbats och värna deras integritet. Alla personuppgifter måste hanteras korrekt.
En omgående kontakt och en fortsatt god och nära dialog med försäkringsbolaget är viktigt under hela skadeförloppet och under den efterföljande återställandefasen. Om det är en stor skada har försäkringsbolaget ofta kännedom om händelsen, eftersom restvärdesledaren på skadeplatsen har informerat försäkringsbolaget om skadan under det akuta skedet.
Om det är flera boende som är drabbade kan det vara en god idé att bjuda in till löpande möten i en samlingslokal. Om det är lokalhyresgäster som är drabbade kan det vara bättre att ha enskilda möten, eftersom hyresgästernas behov och frågor då är väldigt olika sinsemellan beroende på vilken verksamhet de bedriver.
Även om fastighetsägaren inte har någon skyldighet att ordna en tillfällig bostad eller lokal vill man hjälpa boende och lokalhyresgäster i den mån man kan. Se över vilket behov och möjligheter till evakueringslägenheter som finns.
En hyresförlustförsäkring ersätter det hyresbortfall som skadan kan medföra för fastighetsägaren, vilket alltså innebär att man ändå har en intäkt och kan betala löpande kostnader. Håll en dialog med försäkringsbolaget om att ni kommer att behöva få löpande utbetalning av hyresförlustersättning.
Besiktiga skadan tillsammans med försäkringsbolaget. Kom ihåg att skador på fastigheten kan visa sig långt senare, till exempel att det uppstår sprickbildningar. Dokumentation både kring skadetillfället och vad som händer efteråt är viktigt.
Den akuta saneringen kan beslutas tillsammans med restvärdesledaren på platsen. Den icke-akuta och mer övergripande saneringen beslutas sedan i samråd med försäkringsbolaget. Saneringen kan ske via fastighetsägarens vanliga entreprenörer eller via av försäkringsbolagets upphandlade entreprenörer. Det är viktigt att stämma av med försäkringsbolaget hur ni ska göra i det aktuella fallet.
Uppmana boende och lokalhyresgäster att anmäla skadan till sina försäkringsbolag. De drabbades egna försäkringsbolag hjälper bostadshyresgästen eller bostadsrättshavaren med tillfälligt boende (till exempel hotell) samt andra akuta åtgärder såsom pengar till kläder och hygienartiklar. Lokalhyresgästers försäkringsbolag kan ibland erbjuda en tillfällig lokal.
Om en hyresbostad eller lokal är så totalförstörd att den inte längre kan användas för det avsedda ändamålet förfaller hyresavtalet. Om ett bostadshyresavtal har förfallit har hyresgästen, om det är skäligt, rätt att bli erbjuden ett nytt hyresavtal på samma lägenhet när den är återställd, eller en annan likvärdig lägenhet i hyresvärdens bestånd. Om hyresgästen vill bli erbjuden ett nytt hyresavtal ska han eller hon meddela hyresvärden det inom tre månader.
Juridiken är krånglig och i en kris finns det mycket annat akut att hantera. Behöver du juridisk hjälp eller stöd kan du kontakta vår medlemsrådgivning.