Här kan du läsa mer om vilket ansvar du som fastighetsägare har vad gäller avfallshantering.
Läs vår avfallshandbokGod service, sortering, ordning och reda, och tydlig information är förutsättningar för god avfallshantering i flerbostadshus.
Du får gärna ge dem som bor och verkar på din fastighet möjlighet att lämna förpackningar och farligt avfall (exempelvis elavfall, batterier och ljuskällor) i fastighetens avfallsutrymme. Detta är inget krav än, men en miljömässigt bra och ofta uppskattad service. Kraven på vilka avfallsslag du behöver erbjuda boende och verksamma möjlighet att kunna lämna på fastigheten skiljer sig åt mellan olika kommuner.
Läs i kommunens avfallsföreskrifter vad som gäller i kommunen där din fastighet finns. De avfallsfraktioner som är vanligast förekommande som fastighetsnära insamling är matavfall, förpackningsavfall, returpapper, grovavfall, farligt avfall och elavfall.
Du som fastighetsägare har också ansvar för att informera dem som bor och verkar på din fastighet om hur de ska hantera sitt avfall, och var de kan lämna utsorterat avfall, om det inte finns möjlighet att lämna vissa typer av avfall i anslutning till fastigheten. Till exempel återvinningsstationer för tidningar och förpackningar samt miljöstationer för farligt avfall.
Om ett avfallsutrymme är lättillgängligt, upplyst, ventilerat, välskött och städat blir de boende mer benägna att göra rätt och avfallshanteringen blir smidigare. Den ökande sorteringen av allt fler avfallsslag ställer nya krav på utrymmen och teknik i fastigheterna, som gradvis bör anpassas till denna förändring. Alla boende och verksamma ska kunna lämna sitt avfall, oavsett boendetyp eller särskilda behov.
Gå en ny kostnadsfri, digital utbildning där du får både kunskap och konkreta råd för att få ordning på källsorteringsplatsen i flerbostadshus. Utbildningen Din roll i källsorteringen vänder sig till fastighetsägare och fastighetsskötare, brf-styrelser och andra som ansvarar för fastighetens källsortering.
En genomtänkt källsorteringsplats skapar bättre förutsättningar för de boende att sortera sitt avfall rätt. Dessutom kan en effektiv källsortering ge lägre driftkostnader, göra att mer avfall återvinns och skapa en trevligare miljö för alla som arbetar och bor i fastigheten.
Regeringen har beslutat om nya regler som ska göra det enklare för hushåll och verksamheter att sortera sitt förpackningsavfall. Från 1 januari 2023 gäller förordningen om producentansvar för förpackningar.
Det nya regelverket innebär nya roller för kommuner och producentansvarsorganisationerna. Kommunerna har numer det formella ansvaret för insamling av förpackningar från hushåll och samlokaliserade verksamheter. Landets kommuner har även fått i uppdrag att från första januari 2027 tillhandahålla fastighetsnära insamling av pappers-, plast-, glas- och metallförpackningar för samtliga hushåll.
Från och med första januari 2024 är det enligt lag obligatoriskt i hela Sverige att sortera ut matavfall från alla hushåll och verksamheter. I vissa kommuner har matavfallet sorterats ut sedan många år innan dess. Det är sedan tidigare redan nationellt krav på att restauranger, storkök och andra verksamheter med matservering ska sortera ut matavfall. Matavfallet ska hämtas fastighetsnära och det ansvarar kommunen för fr.o.m. 2024.
Allt avfall som innehåller farliga ämnen för människor och miljö klassas som farligt avfall och ska därför aldrig läggas i soppåsen eller hällas ut i avloppet. Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar har inom ramen för sin verksamhet ansvar för att avfall hanteras på ett sätt som är lämpligt ur hälso- och miljösynpunkt.
Farligt avfall är ett kapitel som kan vara svårt och snårigt att förstå - därför har vi på den här sidan samlat all information kring hur fastighetsägaren, bostadsrättsföreningen, hushåll och verksamheter ska hantera farligt avfall.
Sveriges avfallslagstiftning bygger på avfallstrappan, som visar prioritetsordningen för lagstiftning och politik inom avfallsområdet. I första hand ska avfall förebyggas, i andra hand återvinnas, och därefter materialåtervinnas, brännas och i sista hand deponeras.
Här reder vi ut några av de olika begreppen som brukar användas för sopor och avfall. Vad räknas som vad?
Vilka för- och nackdelar finns det med de olika insamlingssystemen och vad du bör tänka på vid installation och val? Vad ska man välja? Kärlsinsamling, miljörum/miljöhus, kärlskåp, säckhämtning, krantömda behållare eller sopsug?
Här hittar du mer information om våra vanligaste insamlingssystem.
Farligt avfall, el och grovavfall ska inte blandas med andra avfallsslag.
Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror på antalet och typ av hushåll eller verksamhet, avfallsmängder, insamlingsteknik, hämtningsintervall och antal fraktioner som ska samlas in.
Här får du mer information om hur du beräknar vilken plats avfallet tar.
Fastighetsägarna Stockholm och fastighetsägaren Olov Lindgren, har tillsammans med partners som äger, hämtar, slänger och ansvarar för avfall, tagit initiativ till Miljörummet. Målet med materialet är att förbättra och inspirera boende, fastighetsägare och stadens avfallsaktörer till hur bostadsrättsföreningar kan sortera på ett effektivt och trevligare sätt .