Att skaffa solceller är en bra investering för ekonomin och miljön. Vi hjälper fastighetsägare och bostadsrättsföreningar att installera solceller.
Solceller är en anläggning som omvandlar solljus till elektricitet. Mer än 94 procent av alla solceller som finns på marknaden består av kisel, som är ett halvledande material.
Kiselcellen består av två skikt som är dopade med olika grundämnen, vanligen bor och fosfor. Dopningen ger en koncentrationsskillnad av elektroner. När solljuset träffar kiselcellen förflyttar sig elektronerna mellan skikten, vilket gör att en spänning uppstår, och genom en kontakt på vardera sida av skikten uppstår likström.
När solceller kopplas samman får man en solplanel, som genererar en högre spänning än en enskild solcell.
Några av fördelarna med att skaffa solceller är att
Växelriktaren i solceller är både hjärnan och hjärtat i en solcellsanläggning. Växelriktarens främsta uppgift är att omvandla den likström som solcellerna producerar till växelström, som kan matas ut på nätet och användas som el.
Växelriktaren ser även till att solpanelerna belastas på bästa sätt, för att maximera effekten av solcellssystemet. Det gör den genom att styra förhållandet mellan ström och spänning. Vanligtvis finns två optimerare per växelriktare, så kallade MPPT.
Dessutom kan växelriktare i solceller samla information om effekt, energi, spänningar och strömmar i solcellssystemet, samt se till att solcellerna slutar producera ström om nätfrekvensen eller spänningen avviker. Det är en mycket viktig säkerhetsfunktion.
Växelriktaren är efter solpanelerna den dyraste komponenten i en solcellsanläggning. I Sverige ansluts växelriktare vanligen på 3-faser.
Det är svårt att säga hur länge en solcellspanel håller, eftersom få av dagens system har nått sin maximala livslängd. På Uppsala universitet har man beräknat att solcellerna i en solpanel kan hålla i upp till 200 år. Slitage på solpanelens separata delar kan dock förkorta livslängden.
I investeringskalkyler beräknar man att solcellspaneler håller i 30 år. Växelriktare måste vanligtvis bytas efter 15 år. Industristandard är att solpanelerna ska ge minst 80 procent av märkeffekten fram till 25 år, vilket garanteras av en TÜV-certifiering.
Det finns flera faktorer som avgör hur lång återbetalningstiden för solceller är, bland annat investeringskostnad, elpris, bidrag, underhållskostnad, mängd el som solcellerna producerar och försäljning av överskottsel.
Större solcellsanläggningar har kortare återbetalningstid än mindre, men återbetalningstiden för solceller brukar ligga mellan 10 och 20 år.
Hur mycket solceller du behöver beror på anläggningens storlek, samt solpanelernas effekt och orientering på taket. De flesta byggnader har tillräckligt stora tak för att producera en betydande andel el av byggnadens elkonsumtion, vilket är mellan 6 och 10 kvadratmeter för en solcellseffekt på 1 kW.
Utöver ytan för själva solcellspanelen behövs yta för att säkerställa taksäkerhet, samt för växelriktaren och snöras.
De två vanligaste typerna av solceller är kristollina kiselsolceller och tunnfilmssolceller. Kristallina kiselsolceller utgör idag cirka 94 procent av marknaden, eftersom de är mest effektiva.
Tunnfilmssolceller är gjorda av tunnare och flexiblare halvledarmaterial än kiselsolcellerna och är därför billigare. Dock har de lägre verkningsgrad, vilket gör att de kräver större yta för att generera samma effekt. De innehåller även ämnen som har stor påverkan på miljön, såsom kadmium och indium.